min dotter är överviktig!
Jag sitter här helt tagen av stunden. Jag har hela sommaren sett att min dotter är stor runt magen, men inte dragit för stora växlar av det, slagit bort det med att när hösten kommer så försvinner saft -och kakträsket på stranden. Men ikväll berättade hon att hon stått på mormors våg och att hon väger 40 kg. Mormor har sagt att hon inte skall äta mer godis för då blir hon för stor för sina byxor hon vill ha när hon fyller 10. ÅNGEST! Jag som aldrig vill prata vikt runt mina barn!!!!! Jag är nojig för att hon skall ta oss vuxna på orden och börja banta....eller ännu värre.... sluta äta!
Jag slog upp datorn för att ta reda på BMI för barn och det visade sig att hon är överviktig och jag är chockad! Barnen får äta godis på lördagar, dricka saft och ta söta flilngor denna dag, vanligtvis inte annars.... Vad tycker ni att jag skall göra?
Kommentarer
-
Oj vad svårt! Helt rätt att du inte vill prata vikt med henne, sådant kan sätta spår. Se bara till att hon äter bra, balanserad mat "vanliga" dagar, frukost, lunch, middag och något mellanmål. Inget bantande, i alla fall inget som hon skulle kunna tolka som det. Inget småätande mellan måltiderna. Vissa människor är lite rundare som barn, sådant brukar kunna "växa" bort. Nu är inte jag någon expert, men jag har erfarenhet som "mulligt" barn =) Lycka till!
-
Jag jobbade tillsammans med en kvinna som hade ett liknade "problem" men dottern var betydligt äldre. En läkare sa till dem att dottern skulle hoppa studsmatta minst 20 minuter/dag och sedan var det ju upp till mamman att se till att maten var bra..... Det funkade för dem.... Det finns ju massa massa roliga aktiviteter som gör av med en massa kalorier Kran pepp
-
Gör ingen stor grej av det. Gemensamma promenader, cykelturer, besök i simhall mm så är det ju inte en viktminskningsgrej utan mamma-dotter grej. Kanske det finns någonting i maten som kan ändras. Ha det bra och trevlig helg. Kram
-
Detta är inget lätt problem och jag tycker att du har fått bra svar. Angående det här med att prata vikt med sina barn tror jag att vi är lite överdrivet rädda. Jag tror visst att man kan prata om det, utan att prata bantning. Man kan prata om vad som är nyttigt att äta, utan att säga att "du blir tjock". Man kan tex. prata om tänderna. Sen är det väl faktiskt ganska bra att veta att mat och allt annat man äter är bränsle som driver kroppen och man kan inte fylla på med mer bränsle än vad man gör av med. Om ingen berättar det, hur skall man då kunna veta?
Logga in för att skriva en kommentar.