icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Är en föredetta tjockis som vägrar bli fet igen!

Nyårsafton 2007/2008 vägde jag 200 kg (se bilden från april 2008). Fysiskt och psykiskt var jag ett vrak, så det var redan bestämt att jag skulle genomgå en Duodenal Switch i 2 steg.

Första steget genomfördes i juni 2008, då jag genomgick en sleeve-operation. På operationsdagen vägde jag 188 kg, tack vare flytet innan op. Man flyter för att få mindre lever först och främst.

Operationen innebar att man opererade bort ca 2/3 av min magsäck, så numera ser min magsäck ut som en förlängning av tarmen. Den är som ett rör. Men till skillnad från de som genomgår Gastric Bypass så har jag både en övre och en nedre magmun. Vilket innebär att min magsäck fungerar som vanligt, den är bara mycket mindre.

Det första året så gick jag ner 44 kg. Sen var det dags för steg 2, själva switchen. Den innebär att man kopplar förbi hela tolvfingertarmen. Den mat jag äter passerar bara genom 2 meter av min tunntarm, och näring tas bara upp i den sista metern. Vilket innebär att min kropp har otroligt svårt för att ta upp fett, äter jag för fett så blir det Xenical-effekt.

I juni 2009 vägde jag ca 75 kg och hade då gått ner 125 kilo sen jag vägde som mest. Jag har som lägst varit nere på 73,6 kg, men mitt mål att väga 72 kg till min 172 cm har jag inte ännu uppnått. Å andra sidan hade jag när jag kom ner till 75 kg inte vägt så "lite" sen jag var 12 år gammal.

Det har varit en resa, och mer om den kommer säkert i perioder dyka upp i min blogg. För mig är det numera en del av livet att jag är switchad, tänker inte speciellt mycket på det i vardagen. Det är här och nu som gäller. Jag har i alla fall aldrig tidigare mått så bra vare sig psykiskt eller fysiskt som jag gör nu. Och jag tänker kämpa med näbbar och klor för att det ska fortsätta så. Jag vill aldrig någonsin bli fet igen! Så nu när jag la på mig 5 kg under semestern för att gamla vanor började smyga sig på så började varningsklockorna ringa i mitt huvud och nu är jag här för att göra något åt saken.
1 september 2011 11:09
5

Att känna att man inte passar in...

Tror att jag lägger ner det här. Kommer titta in ibland och fylla i min matdagbok och min motionsdagbok. Men forum och bloggar ska jag nog hålla mig borta ifrån. Jag inser ju att jag är så annorlunda jämfört med alla andra här. Så den här sidan blir inte något större stöd för mig, tyvärr. Jag hade hoppats att den kunde vara det. Mest av allt behöver jag väl fortsätta att jobba med min inre balans, att inte låta det yttre påverka. Är så sjukt trött på både dem som höjer mig till skyarna och tycker jag varit sååå duktig liksom de som tycker att min viktminskning är mindre värd för att den inte gått till på det normala sättet. Jag har aldrig sett viktminskning som en tävling, för mig var det en fråga om liv eller en för tidig död och jag valde att leva. Nu är min kamp att fortsätta att leva, att inte falla tillbaka i vanor som gör att jag går upp igen. Att hitta en livsstil som fungerar för mig och som jag kan leva med resten av livet. Sen har jag ju andra förutsättningar på grund av operationen. Min kropp fungerar ju inte längre riktigt som alla andras. Det är ett pussel att hitta vad som fungerar för just mig. Tyvärr är det svårt att hitta råd och stöd, Duodenal switch är en ovanlig operation i Sverige även om den har gjorts i många år. Inte ens den dietist jag hade på sjukhuset vet speciellt mycket om hur kroppen fungerar efter just den här operationen. Har försökt med de amerikanska forumen, men det har inte fungerat något vidare. Dels äter de ju ingen riktig mat, det är bara beef jerky, cheese strings och protein bullets... Plus att deras riktlinjer är helt annorlunda än de jag har fått. Så jag får klura på egen hand. Hade önskat att jag kunde hitta ett sammanhang där jag kände att jag kunde få stöttning i min strävan trots att den inte ser precis likadan ut som alla andras. Men det är som det är...

Kommentarer

  • 1 september 2011 11:25
    fruragge
    Vad tråkigt att du känner så :( Allla sätt att gå ner i vikt är väl bra om dom funkar för just den personen, förstår inte riktigt varför vissa sätt skulle vara sämre eller bättre eller mer/mindre värda. Klart att du har varit otroligt duktig och du ska vara stolt över dig själv och din viktresa oavsett hur du har gjort. Har du testat att lägga upp en tråd i forumet för att se om det finns nån annan som har gjort samma OP som du, jag har aldrig hört talas om den men vet ganska många som har gjort GBP som är här inne. Sen att hitta en balans och förändra sin livsstil tror jag är nåt som vi alla som är här inne kämpar med varje dag annars hade vi inte behövt det här forumet oavsett om man räknar kalorier, kör LCHF eller har opererat sig. kan ju tyvärr inte hjälpa dig med råd och stöd kring vad du bör äta men däremot tror jag och hoppas jag att du kan få mycket pepp och stöd för allt annat runt omkring. Peppkram och lycka till
  • 1 september 2011 11:37
    todiiloo
    Tack fruragge! Fast jag ser väl det ur synvinkeln att jag faktiskt inte behövde kämpa för att gå ner. Efter operationen så hade jag första året: inget som helst godissug, kunde äta mindre portioner än ett litet barn (blev proppmätt på 3 köttbullar och 1 potatis så där så man nästan mår illa) Jag åt precis vad jag ville och tills jag blev tvärmätt och rasade ändå i vikt. Det var inte direkt ansträngande... så därför känner jag mig väl inte så duktig. Jag ser det mer som att jag utifrån mina förutsättningar gjorde ett väldigt positivt val när jag valde min DS, eftersom jag har svårt att se att jag hade klarat av att gå ner i vikt på något annat sätt. Jag är stolt över att jag gjorde valet att leva och inte bara krypa längre in i min vrå och lägga mig och dö... Lycka till själv!
  • 1 september 2011 11:45
    Ianne
    Klart du ska vara stolt. Ingen har rätt att säga att din viktresa varit mindre värd bara för att den vid någon tidpunkt var "enkel". Pepp och lycka till.
  • 1 september 2011 11:59
    yatzy
    Är synd att du känner att du inte passar in.. Det kvittar ju hur man gått tillväga för att gå ner i vikt. Att fatta beslutet att det är dags att göra en förändring är en stor bedrift. Oftast är det lättare att sticka huvudet i sanden. Jag tycker du ska vara stolt över det du uppnått vare sig du anser att det varit enkelt eller tufft.
  • 1 september 2011 18:54
    SandyC
    Det var tråkigt. Vi har ju alla samma mål, att i slutändan hitta hur vi kan leva långsiktigt. Sen går vi olika vägar för att nå dit. Lycka till med allt!

Logga in för att skriva en kommentar.