Hallå alla duktiga och starka själar!! Här kommer lite gnäll från mig bara... Skönt att få skriva av sig. Jag kämpar på med mina kilon, har räknat kalorier ett par dagar nu och det fungerar jätte bra, har inte fuskat en enda gång. Motionerar 30 min varje dag (minst). Idag var jag på gymmet med min supersmala kompis (45 kg max) tre styckna av mig alltså. Jag känner verkligen att jag inte passar in på gymmet, alla är pinnsmala och muskulösa, och jag känner bara hallååå?? vart är alla tjockisar som mig, som också fajtar mot sin övervikt? Kom precis hem och är lite deppig, känner mig som en klumpig strandad säl jämfört med alla andra, har egentligen bara lust att tröstäta allt som kommer i min väg, men icke!! istället har jag gjort mig en smoothie på yoghurt och frusta hallon, på 190 kcal, vet inte om det är bra eller inte.. men har iaf många kalorier tillgodo till kvällsmaten så jag behöver inte överskrida något. Som ni märker så behöver jag bara lite pepp, jag har gett mig jäklaranamma på detta att den här gången ska jag klara att gå ner, och stanna där!!! hur brukar ni känna er på gymmet? Kramar och kärlek!!
Engagerad
51 inlägg
Jag tycker inte du ska bry dig, de flesta hinner bara bry sig om sin egen träning ändå och hinner inte lägga märke till vad andra eventuellt gör eller inte gör, och än mindre hur de ser ut eller har på sig :-) Fast det är ju förstås lättare sagt än gjort, men jag tycker du ska påminna dig själv om att du är en betalande medlem som har lika stor rätt till gymmet som de smala som är där för att bygga upp sig (och säkert tänker "Herre gid vad alla har mycket muskler, utom jag som är trådsmal och inte har en enda syn lig muskel"). Och vem vet hur de muskulösa personerna såg ut förr? De kan mycket väl ha gjort en liknande resa som den du påbörjat? Det vet vi ingenting om, så det är ingen idé att oroa sig :-) Stå på dig,och lycka till!!
Vet precis hur det är. Men jag har märkt att ingen bryr sig hur jag ser ut, de är så upptagna med sig själva. :) Efter ett tag slutade jag bry mig om dem med. Nu känns det positivt att gå dit.
Personerna på gymmet ser ut som de gör just för att de - just det - hänger på gymmet. :-) Då kan du istället se det som en motivation, typ "Snart kommer jag vara en av dem, och när jag ser en sådan som är som jag är nu kommer jag ge ett uppmuntrande leende och hoppas att han/hon lyckas också!".
Jag var livrädd för att sätta min fot på ett gym innan.. Jag var ju tjock och bara smala tränade personer vistas på gym.. Alla skulle säkert titta på mig.. Och dessutom visste jag inte ett skvatt om utrustningen på ett gym eller hur man skulle träna.. MEN jag tog mig dit.. Tränade ihop med ägaren några gånger för att få hjälp och stöd.. Andra medlemmar frågar om man behöver hjälp.. Alla hjälper varandra.. Och vill man vara i fred så får man.. Alla är där för att de vill träna.. Så släpp känslan av att du inte hör hemma där, för det gör du.. Själv ska jag så fort jag blir fri från min förkylning börja ta mig till gymmet även om min sambo inte ska dit.. Pepp till oss :D
Det finns alla möjliga storlekar på både män och kvinnor, inget jag fäster någon störrre notis till. Som sagts så är man så helt fokuserad på sin egen träning och mellan styrketräningsseten har jag 90-120 s vila då jag bara sitter och tittar rakt fram, skulle det då vara någon annan där kan jag tänka mig att den personen skulle kunna känna sig iakttagen, fastän så inte är fallet. Nu är det bara att fortsätta gå på gymmet så att du känner dig hemma där.
Tusen tack!! Ni är helt underbara!
Så är det var stolt över dig o skäms inte, jag kände mig så dum i början ,men nu skiter jag i det o tycker det är roligt, O jag håller me ovan, man orkar inte att titta på andra , jag sitter o o vilar o focuserar på att få lite andning o oftast tittar rakt fram,, på mitt gym finns det många i olika former... o vi provar att hjälpa o le till oss alla, kolla runt dig o le så ska du se på gensvar))
Du är superduktig som tar dig till gymmet!! Jag förstår precis hur du känner. Känns som att alla tittar på en för att man är tjock... Så jag vågar inte gå dit. Haha. Så jävla tragiskt egentligen. Sist gång jag var på ett gym... Var väl... Kanske fem år sedan. Men med typ... 50kg att gå ner är det nog dags att ta sig i kragen och våga sig dit igen...
Tänk så här att det är mycket man inte vet. På mitt gym har vi ett supervätränad kille som ser så fantastiskt cool ut. Jag pratade med honom efter en träning, han berättade att han vägde 150 kg för två år sedan. Det du tänker sitter hos dig och inte hos andra. Sen kan det finnas gym som är bättre och sämre, men jag lovar alla gym har människor som slåss eller har slagits mot kilon. Jag funderar aldrig över andra när jag tränar, jag tränar bara själv. Sätt bra musik i öronen, avskärma dig och kör :) Peppkram
Utgå från dej själv, när du blir smal och är på gymmet och det kommer in en överviktig person, skulle du tänka så här: Vad gör den där tjockisen här??? Nehe skulle inte tro att du skulle tänka så och det är det ingen annan heller som gör. Skulle det vara så illa så är det mer synd om den personen , med sin inskränkta människosyn än den som försöker göra något åt sin vikt!!!