Balansen i tillvaron
Det var ett tag sedan jag gjorde ett blogginlägg men tyckte det var dags att föra verkligheten till ytan vilket man ibland drar sig för.
Jag har haft väldigt jobbigt med motivationen, viljan , balansen mellan allt vilket medfört att jag gått upp och ner men i slutänden ändå på något vis lyckats stanna på ungefär samma vikt i slutänden.
Vissa dagar har blivit mer onyttigt än andra men väldigt få dagar där jag inte gjort något litet fel val.
det hjälpte ju inte att jag varit klumpig för ett par veckor sedan då jag fastnade mellan två saker och föll som en fura och satte mig halvt på foten som fick ta en tripp till röntgen men tack och lov var inget brutet men fy vad ligament kan göra ont och komma i vägen på fler sätt än bara fysiskt…
Jag har äntligen som det känts något så när hittat tillbaka och igår kom en sådan där Ahaupplevelse då jag tog med shoppingvagnen när jag skulle ett annat ärende för att passa på att handla till fots i stället. Jag räknade ut att shoppingvagnens varor hade ett värde av ca 15–15,5 kg och det var ingen lätt match att dra hem. Jag har ju så här långt gått ner 17,2 kg (trots upp och ned) vilket fick mig att inse att jag fick kämpa att dra hem vagnen som inte vägde mer än vad jag utsatt mina leder för innan… Jag skrev ned den här Ahaupplevelsen till mina morötter om vilken prestation jag gjort så här lång med att minska påfrestningarna på lederna då jag ärligt talat inte fattar hur jag orkade för jag gick på knäna när jag var tvungen att lyfta den 2 ggr.
Jag sa tidigare i år upp mitt träningskort i hopp om att börja träna hemma en del i stället och jag är nöjd med mina promenader och viss styrka så ska inte klaga, trots att skadan kom i vägen och gör till viss del fortfarande ont men hanterbart i samband med promenaderna.
Idag återupptog jag träningskortet på samma gym då jag fick ett år för halva priset och jag kan faktiskt sakna gymmet, med tanke på att jag i onsdags tog min andra dos covid vaccin, håller avstånd så tyckte jag att det var dags att satsa på mig själv ytterligare en nivå så idag i samband med återupptagandet steg jag in på gymmet och dessutom tränade. Detta för första gången i år ...
För att kanske tillägga något positivt i allt elände som varit senaste året så fick maken godkänt för att ci implantat förra veckan och hade den enorma turen att få en återbudstid för operation med kort varsel sent på tisdagseftermiddagen och igår gick han in under kniven så nu spirar hoppet…
Idag efter träningen hämtade jag upp honom och även om han inte är eller kommer att vara till någon hjälp den kommande månaden under läkningen så ser jag fram emot chansen att kunna kommunicera normalt igen och han att kunna vara en del av familjen igen.
Jag ser ett ljus i tunneln även om det kommer bli frustrerande för oss alla den närmsta månaden för läkningen då han inte får lyfta för tungt utan ska ta det lugnt och försiktigt.
Gillar
Kommentarer
-
Bra jobbat med vikten och att återgå till gymmet ... ibland behöver vi den moroten!
Hoppas att det går bra med mannens rehabilitering!
👏👍
-
Fenomenala tankar och planering för fortsättningen - lycka till!
Det där fixar du: Du kan, Du vill och Du är kunnig!
-
Tita tack, jo moroten är som tro på något och tillsammans med hoppet kan det bestiga berg bara man håller kvarg det i tanken är allt möjligt
MAS63 Tack och kan inget annat än att säga än att du minst lika klok när jag förasökt hänga med i bakgrunden och du kan också åtstadkomma precis vad du vill
-
Bra, tack! Planering och efterföljande handlig, kör på och håll oss gärna uppdatrade.
Lycka till med allt!
Logga in för att skriva en kommentar.