Vägen till målet?

Livet känns... svårt. Och det känns som om det är jag som krånglar till det, som oroar mig och får ångest över saker och inte bara kan låta vara. Jag önskar jag kunde lära mig att låta livskänslan gå lite upp och ner utan att göra brandkårsutryckning för att ställa allt till rätta när jag oroar mig för något. Det blir jobbigt för mig själv och för omgivningen och jag släpper mat och motion för att grubbla över framtiden. Jag skulle behöva lära mig att vara medvetet närvarande (mindful), att inte få panik eller ångest över det som skaver lite, utan ge saker tid att falla på plats. Jag vet vad jag behöver, men vet inte riktigt hur jag ska komma dit. Ska försöka skriva ner vad jag äter idag. Det är väl ett lagom perspektiv på framförhållning för en som alltid ligger åratal fram i tiden?

Kommentarer

Ingen har kommenterat detta inlägget.

Logga in för att skriva en kommentar.