Styrketräningen gick väl som vanligt, jag jobbar lite lagom hårt tycker jag. Sen ställde jag mig på löpbandet och jagade livet ur mig :) Sprang lika länge som sist men lite fortare så i sträcka blev det en liiiten skillnad. Det kändes bra jädra trögt i början, men sen såg jag att mitt favoritspan stod en bit bort och tränade så då kunde jag ju inte bara ge upp utan var ju tvungen att gasa på så svetten rann. Haha, så jävla löjlig man är liksom. Men all motivation är bra motivation! Väl? Även om man framstår som lite desperat och gumsjuk?
Vi använder cookies för funktion, analys och marknadsföring. Det innebär lagring eller åtkomst av data på din enhet eller webbläsare. Funktionella cookies är nödvändiga för att hålla våra tjänster säkra, förhindra missbruk av tjänsterna och för att se till att de alltid fungerar bra.