icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Vet inte om det här med bloggande är något för mig. Men jag testar väl lite då.... En 37-årig gift tjej med två barn. Har väl mer eller mindre i tio år jobbat på att gå ner i vikt. Det har gått sådär, tror att jag är alldeles för "glad i" mat och godsaker. När jag för nåt år sedan gick över 85 kilo var gränsen nådd. Efter ett tag hittade jag matdagboken som just nu är en väldigt stor hjälp. Tränar gör jag ordentligt, men som sagt så ligger problemet nog på kostsidan....
11 mars 2013 11:49
4

Att helgerna ska behöva vara så svåra....

Jag var hur taggad som helst inför helgen, och var helt inställd på att leva sunt och nyttigt även under helgen. Såg inte ens det som något jobbigt/svårt utan som något självklart och positivt. Men tror ni att det hjälpte då? Nädå, såklart inte. Fredagkvällen gick bra, den klarade jag helt ok. Lördag morgon åt jag ordentlig frukost enligt LCHF som jag följer. SEN gick det snett. Min mamma brukar bjuda oss på lördagsfika, och när hon plockade fram sina alldeles färska nybakade brödbullar så var det kört direkt.... Och inte måttligt heller... Typiskt! Och som om inte det räckte så blev min man "akut pizzasugen" på lördagkvällen, och han och barnen åkte och hämtade en familjepizza. Gör ni det sa jag tryggt, jag kan äta en omelett eller nåt. Men nädå, jag slafsade såklart i mig av pizzan.... Söndagen hade vi badkalas för sonen, och han önskade kanelbullar till fikan, så jag ställde mig och bakade såklart. Och givetvis slank det ner några kanelbullar efter baket och under kalaset.... SÅ, återigen sitter jag här en måndag morgon och bannar mig själv för att jag har så himla svårt att vara nyttig på helgerna. Hur svårt kan det vara, egentligen???

Kommentarer

  • 11 mars 2013 12:43
    utter
    Håller med LadyG, förklara för dom hur du känner och hoppas att de vill stötta dig i det! :)
  • 11 mars 2013 11:57
    Fast får du inte mer stöd än så där av familjen är det inte konstigt att det blir fel, eller hur? Har du sagt att det är viktigt för dig att de respekterar din vilja, dina val och att de stöttar dig i din viktnedgång? Vet de hur du mår av helgenas utsväningar?
  • 11 mars 2013 12:53
    Min man är naturligtvis införstådd i det hela, men eftersom jag var stensäker på att jag skulle kunna motstå pizzan så tyckte jag det var helt ok att de köpte pizza, det händer så himla sällan. Barnen vill jag undvika att diskutera det med, främst pga att dottern är snart tio år och jag är så himla rädd att hon ska få en skev bild med ätstörningar och sånt, så vi pratar ytterst lite om saken hemma. Vi gör bara LCHF-mat till middag och ibland kokar de potatis eller pasta till (som jag bara undviker att ta av, utan att orda så mycket om det). På vardagarna funkar det finfint, men på helgen är det så himla mycket svårare... Mamma brukar också göra ett LCHF-alternativ på fikan, men vad hjälper det när jag inte kan motstå hennes underbart goda nybakta bröd?
  • 11 mars 2013 12:25
    Utan stöd o motivation blir det svårare, du kan bättre. Pepp!

Logga in för att skriva en kommentar.