Beroende vs beroende

Jag skulle, som ni säkert listat ut, nog kalla mig själv för matmissbrukare. Därav en hel del googlande på just detta de senaste dagarna. Eller ja, jag googlar väl på det ganska regelbundet men veckan som var hamnade jag djupt ner i en ätspiral och lyckades inte ta mig upp igen trots nya försök varje dag. Spenderade hundralappar på onödig mat, åkte omvägar för att inte ta samma affär två dagar i rad osv osv. Det är som när Alice ramlar ner i kaninhålet, det går jävligt djupt ibland. Hm, synd bara att det inte finns nån liten flaska som jag kan dricka för att minska min storlek. Nej här måste man göra allt själv minsann... Hehe närå. Eller jorå. Men ja, så är det ju. Jag har faktiskt inte bokstavligen ramlat ner i ett hål, jag har ju ätit mig till problemet. I alla fall! Det var inte det jag skulle skriva om. När jag läst om matmissbruk så hamnar man alltid på andra beroenden också, typ rökning, spelberoende, alkohol osv. Men en konstig sak är att om man jämför två ganska likvärdiga (i mina ögon då) beroenden, rökning och mat, så värderas de väldigt olika, trots att det är samma signaler i hjärnan som påverkas. Rökning ses som en dålig vana, men det finns ändå någon romantiserande aura kring det. Det är inte coolt att röka, det vet vi men nånstans inom mig finns det en liten liten rebell som säger att en cigg i mungipan gör en lite häftigare ibland. Matmissbruk har inte samma dekadenta känsla. Att köpa hem en glasstårta och äta i sin ensamhet är helt enkelt mycket mer skamfyllt än att gå och köpa ett paket cigaretter. Gömda godispapper mer tragiskt än att smygröka. Att lägga sina sista pengar på tre påsar chips är mer konstigt än att köpa ett paket cigg. Kan det ha med beroendets effekter att göra? Rökning gör en oftast smalare, men matmissbruket leder till övervikt, kanske till och med fetma. Samhället hatar det feta, det är få saker som är så skamfyllda som fett. [FET] Men det konstigaste av allt, och nu börjar jag faktiskt närma mig min poäng, är att en rökare ska bryta beroendet, ta makten över ciggen, bestämma sig. Trappa ner går bra, liksom hjälpmedel som plåster eller tuggummin, kanske snusa i en övergångsperiod, men det är främst ett fysiskt angreppssätt. Matmissbruk däremot - här snackar vi sällan om några fysiska aspekter av beroendet. Det handlar om känsloätning, tröstätande, flykt från verkligheten och ett ständigt sökande efter ett VARFÖR. Man ska fråga sig själv: varför äter jag? Vad är det för känslor och tankar jag trycker undan med det här glasspaketet? [/FET] När jag slutade röka tänkte jag främst på de fysiska aspekterna. De psykiska var inte alls lika påtagliga, de handlade snarare om vanans makt, inlärda beteenden som att en kopp kaffe betyder en cigarett. Men jag frågade aldrig mig själv varför jag rökte. Vilka känslor tryckte jag undan genom att tända den där cigaretten? Vilka tankar motade jag bort genom min cigg-rutin? Därför kom det som en chock för mig att jag började må psykiskt dåligt när jag slutade röka - jag trodde ju jag skulle må så mycket bättre än innan! Och egentligen är det väl inte så konstigt att jag nu, efter drygt tre år utan cigaretter, sitter med samma beroendebeteende igen, fast den här gången är det marängsviss jag tänker på istället för nikotin. Suget är dessutom många gånger starkare... Och den här gången verkar det som att jag ska spana inåt - varför blir jag beroende? Varför triggas min hjärna av sådant som inte är bra för den? Många funderingar såhär på kvällskvisten, men jag tycker det är lite intressant - [FET]skulle vi kunna förebygga den här vanliga viktuppgången vid rökstopp om vi frågade oss själva varför vi rökte från början?[/FET] Tål att tänkas på... ----------------- PS. Kom på en sak. Självklart finns det en romantiserad bild av mat också - den nyblivna singeln och hinken med B&J är ju en klassiker. MEN! Bara om den nyblivna singeln är smal. Då är det ok att tröstäta i film.

31 mars 2014 23:04

svalu

Så klipskt resonerat. Så sant. Jag kan känna igen mig själv under tiden jag snusade till exempel. Gick ofta efter en kopp kaffe för att jag längtade efter att lägga in en prilla. Och det ligger en hel del i det du säger om hur vi ser på rökning vs överätande. Hmm...läser du psykologi också...?
1 april 2014 07:34

ceicli

Mycket klokt skrivet. Bra observerat!
1 april 2014 18:32

Aneleh89

Vad intressant att få läsa ditt inlägg, många bra tankar som jag håller med dig om. Tragiskt att synen än idag finns om att alla som är överviktiga är lata, ointelligenta osv osv..det måste till en attitydförändring kring detta och dabut kring övervikt måste brytas!

LadyFats blogg

Beroende vs beroende

Gillar

Kommentarer