Dag 28
Hur når man dit? Hur lär man sig tycka om sig själv på riktigt helt och hållet?
Stå varje dag i speglen och berätta för en själv hur underbar man är som man är, är en bra början, men för min del inte tillräckligt. Jag är medveten om att jag har ett stort behov att få bekräftelse av andra och det ska inte behöva vara nödvändligt.
Man ska inte behöva rätta sig efter hur andra ser på en. Mitt sinne ska inte behöva rubbas från glädje till sorgsen i ett blixtslag beroende på vad människor säger till mig. Vissa situationer är till för att tas med en klackspark. Allt är inte fullt allvar även om jag i dagsläget tar allt åt mig och tröstar mig på det mest idiotiska sätt att fortsätta äta som en idiot.
Är det detta jag tycker att jag själv är värd? Att fortsätta vara kvar i denna olyckliga spiral som stundtals ändras till optimism men endast för en sådan kort stund att det inte hinner ge resultat på mitt sätt att vara?
Hur gör man? Hur gör man för att lyssna på sin egen röst och inte alla andras?
Kommentarer
Logga in för att skriva en kommentar.
Ingen har kommenterat detta inlägget.