icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
13 januari 2012 17:13
6

Sockerberoendets tvångströja

Har debatterat en del på forumet ang sockerberoende och fick i slutet av december min diagnos fastställd, sockerberoende i fas 3, dvs den sista fasen i ett beroende då man kapitulerar och inser att man inte har en chans mot detta förbannade monster som jagat mig sedan jag var 16 år. Jag kände mig förtvivlad och sökte på nätet efter hjälp och såg en bok av Bitten Jonsson som hette Sockerbomben i din hjärna. Bitvis har jag varit jäkligt rädd över vad som står i den där boken men inser att den handlar ju om MIG!!!! Jag har nu fått individuell hjälp av Bitten med vart jag ska börja i den här härvan och för en gångs skull börja i rätt ände. Jag börjar sakta, sakta må bättre, bli piggare, lite friskare och så småningom klura ut vilka känslor som är mina "egna" och vilka som tillhör beroendet. Så till detta har jag också lagt KBT för att ta itu med min syn på mig själv och lära mig alternativa tankar då jag skenar iväg. I kombination med detta så använder jag MD där man får mycket inspiration:-) Jag min otåliga själ får nu ta en dag i taget, vissa dagar några timmar i taget. Lugn och ro råder nu och jag får äntligen den möjligheten att få bort den stress som detta sockerberoende fört med sig! Trevlig helg på er alla och glöm inte att den viktigaste personen i ert liv är ni själva!

Kommentarer

  • 13 januari 2012 17:46
    kaffe247
    Har ingen diagnos, men tror bestämt att jag också lider av sockerberonde. Mycket svårt att låta godiset vara...
  • 13 januari 2012 18:06
    Hundvan, det finns kanske som talbok om det kan gå lättare?
  • 13 januari 2012 18:29
    Är det en läkare som ställt diagnosen sockerberoende? Många hävdar ju att det inte finns något som heter sockerberoende....intressant. Hur såg en dag ut i ditt gamla liv?? Nyfiken på ämnet därav många frågor!
  • 13 januari 2012 19:36
    Ämnet är intressant ur många perspektiv. Jag har fått min diagnos av både en läkare och en sjuksköterska efter många om och men. Jag har provat ALLT från bantningste till att med stenhård kontroll och träning på elitnivå under ett antal år tygla detta men det har alltid funnits där. Inte hela tiden men liksom smygande och när jag minst anat det så har jag åkt dit och överätit socker under ibland dagar och ibland veckor. Ungefär som en periodare gör som kan hålla uppe veckor, månader tom år!!! Under de år jag tränade då höll jag ju vikten galant och ingen misstänkte något och jag smög med godis, glass etc och åt. Senare när jag fick min skada och inte kunde tävla mer då skenade vikten iväg givetvis och det var då som jojo-bantningen började på allvar. Detta är för ca 10 år sen. Jag smög med mitt socker och det man smyger med är man beroende av, det är min övertygelse. Smygandet är nu över och jag har berättat för min nya sambo och flera vänner hur sanningen ligger till.
  • 13 januari 2012 19:49
    kaffe247
    Det låter precis som om du talade om mig. Tidigare med träning och ett aktivare liv så märktes det ju inte men nu passar ju inga kläder mer. Äter godis, glass etc när sambon är på jobb. Äter vid kontorsbordet på jobbet när ingen ser. Har desperat försökt bryta mönstret, men alltid nu som då faller man tillbaka och då är det som du säger det kan gå en dag eller en månad före man kommer bort från det igen... Hur gör du?
  • 13 januari 2012 22:32
    Den hjälp jag nu får består dels av KBT som jag fått via remiss av min husläkare samt att jag får individuell coachning vad gäller mitt beroende. Det jag gör nu i fas 1 är att jag rättar till alla de obalanser jag har i kroppen med div tillskott samt tar bort den mat som triggar mitt sockerbegär. Det är allt från sötsaker till mjölk, youghurt. Istället äter jag lite koksolja på morgonen innan träning för att få igång förbränning ihop med lite gurkmeja. Låter äckligt jag vet:-). Kokosmjölk funkar bra i kaffet eller så tar man det svart. Vad gäller tänket så måste man börja tänka i friskfaktorer och vad man kan göra för sin hälsa just idag och för att bli frisk. En dag i taget. Finns jättebra tips i boken jag rek hur du ska bära dig åt rent konkret. Det är tufft intill tårar vissa dagar och du ska definitivt inte göra några andra stora projekt under din avgiftning utan låta den tiden tillägnas dig själv för det är du värd!

Logga in för att skriva en kommentar.