icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
15 juni 2009 19:45
2

KBT nr 3

Jag måste bara säga det högt " gud vilken tur jag har" önskar alla som behöver kunde få samma hjälp jag får där, Jag är verkligen övertygad om att jag kommer att bli bra någon vacker dag..och lära mig att lösa / hantera problem Jag var supernervös för idag då jag skulle träffa gruppen första gången, men vilken lättnad när jag kom därifrån... dom flesta är tjejer i min ålder plus/minus 7 år kanske, och 2 st äldre damer, vi alla har olika problem men vår tankesätt, handling reaktioner, symptom är nästan helt identiska, hanterar på olika sätt men resultatet är det samma ... vi alla lider och kämpat med det mer eller mindre hela livet det var 2 st terapefter under mötet och båda var superduktiga, jag har 100% tillit för dom vi diskuterade hemuppgifterna och analyserade, och helt otroligt vad mycket man fick reda på vi hade två nya övningar , första handlade om att bara bromsa in och uppmärksamma på vad som händer runtomkring oss...det var riktigt obehagligt , fick avbryta eftersom paniken steg inom mig, rummet blev mindre och mindre till slut kändes det som om man var inlåst i en liten låda, och kunde inte röra på mig och hade ont om luft... men när jag öppnade ögonen insåg jag att jag var kvar i den stora rymmliga lokalen sen blev det bättre igen nästa övning handlade om att hantera tankar som dök upp under tiden, man skulle typ föreställa sig vid vatten och sitta nära, ensam, med vinden mot kinderna , och där skulle man lasta sina tankar på olika löv som flöt på vattnet... helt sjukt...jag vet.. men endå blev jag så tagen av hela att jag glömde bort att jag var på terapi , jag var där vid vattnet och lastade alla mina problem och beskymmer på olika löv som kom med vinden och sen...shippade iväg dom, det var en såååå skön upplevelse, tårarna rann från mina kinder under tiden, och jag bara lastade och lastade...lyssnade på hans röst.. sen när han sa att nu är det sista löven som skulle åka förbi mig, jag var hellt inne på att sortera mina tankar, prijoritera bort små beskymmer, så att dom stora skulle på plats på löven :) (jag vet det låter sjukt)...men jag minns att jag såg på sista löven åka iväg med mina tyngsta problem, tårarna som rann nedför mina kinder brände nästan min ansikte så varma dom kändes.. och jag bara tänkte bara hoppas löven klarar sig hela vägen...orkar med den tunga lasten så den inte sjunker... ( åter igen helt sjukt, men jag var superkoncerterad på hela grejen) sen när jag öppnade ögonen var sååååååå lättad..helt otroligt... såg att även många andra hade även gråtit under övningen, men jag hörde inte dom ..jag trodde jag var helt själv... vi fick åter igen en ny hemläxa , ska berätta mer om det lite senare

Kommentarer

  • 15 juni 2009 20:02
    Marie DK
    Wow vad fantastiskt! Vilken upplevelse! Jag går på healing varannan vecka. Där sker saker med mig också. ENERGI från mig ut och in från någon annan....märkligt. Men så länge det hjälper och inte skadar någon annan fortsätter jag. Och det gör du med! Härligt!! Jag håller på dig-kramar i massor
  • 16 juni 2009 17:23
    Monique
    Tycker det låter underbart att skeppa iväg sina problem så där!Hoppas det hjälper dig att få må riktigt bra!

Logga in för att skriva en kommentar.