icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Mitt mål är att gå ned ungefär fem kilo, trots att jag jobbat inom restaurangbranchen har jag nästan alltid lyckats äta regelbunda mål och inte småätit särskilt mycket. Ända till den dagen för två år sedan, då jag och min kille öppnade eget.

Vi har en liten restaurnag med trettio platser och det är bara vi två som jobbar eftersom vi i nuläget inte har råd att anställa någon. När man jobbar långa dagar och har mycket lite fritid, är det lätt att börja "unna" sig saker, dessert efter både lunch och middag, chips eller choklad mitt i natten när man kommer hem från jobbet, Mcdonalds drive in, eftersom det är så synd om oss som servar folk och lagar mat hela tiden så kan vi ju "unna" oss Macdonalds flera gånger i veckan...

Under två års tid har dessa tankegångar regerat både min och min kille värld och plötsligt så stod vågen på 64 kg istället för 57 eller 58 och min kille hade gått upp 11 kg.

För min del är det en fråga om att vilja ändra livsstil och att åtminstone byta burgaren mot fil och muesli mitt i natten. Viljan att få ned kolesterolvärdet och känna mig pigg och alert igen.
18 mars 2011 01:37
2

Tillbaka till ruta ett..

Jag har inte använt mig av matdagboken på över ett halvår. I somras hade jag gått ned till 60 kg och var ganska nöjd med det, men efter jul när jag äntligen ställde mig på vågen igen, upptäckte jag att jag gått upp till 64 kg igen. Oh la la. Jag och min kille driver somsagt en restaurang tillsammans i södra Frankrike och när man jobbar hela tiden så är det väldigt lätt att falla in i "tycka-synd-om-mig-själv-syndromet". Själv kan jag skatta mig lycklig över att jag aldrig går över 65 kg, eftersom jag springer omkring i matsalen och serverar min kunder från morgon till kvällen och dessutom är en person som tycker om att gå ut och promenera och anväder mig av promenader som ren avkoppling. Min blivande man däremot, har inte samma inställning till långa promenader som jag och inte samma metabolism heller, för när han ställde sig på vågen efter jul visade sig att han gått upp tio kilo sedan i somras och hela 25 kilo sedan vi träffades. Efter att han gjort några halvdana dietförsök själv, som han inte lyckats med alls, har jag bestämt mig för att solidaritetsbanta med honom. Det är nämligen inte så lätt att försöka gå ned i vikt om ens partner sitter och stoppar i sig ost och rödvin och choklad hela tiden. Sedan fem dagar tillbaka är det allså Dukan-dieten som gäller. Min kille har ställt in sig på en attackperiod med enbart protein i sju dagar, medan jag själv bara har haft en proteindag och därefter äter ganska normalt förutom att jag undviker fett, socker och alkohol, eftersom jag har ett normalt BMI och inte behöver gå ned i vikt av hälsoskäl. Just alkohol är otroligt svårt att avsäga sig totalt här nere i Frankrike där ett glas rött till maten anses lika hälsosamt som ett glas mjölk. Men skam den som ger sig, och jag måste säga att det är lättare att försöka äta hälsosamt när man är två.

Kommentarer

  • 18 mars 2011 07:56
    Har han/du testat LCHF.... fett bör manju äta för att bränna fett. jag har gått på den "dieten" nu i 7,5 veckor och gått ner över 7-8 kg. äter mindre,är mätt hela tiden och sötsuget finns inte överhuvudtaget. Man känner sig hela tiden belåten. Det kommer gå jättebra för honom...
  • 21 mars 2011 19:41
    Jag har hört talat om LCHF, vi får ta och testa det om Dukan-dieten inte funkar. Men för tillfället är mannen helt inne på Dukan, som är den populäraste dieten i Frankrike och den går ut på att först bara äta protein under an attack-period och sedan lägga till grönsaker efter en vecka och vidare kolhydrater efter en månad, sedan måste man ha två "proteindagar" varje vecka hela livet ut. Jag vet inte vad jag ska tro.. vi får se hur det går, men tack för tipset.

Logga in för att skriva en kommentar.