icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Jag har varit överviktig hela mitt liv.
Det är inte jättemycket egentligen. Tja, 10 kg är väl en del. Mullig har alltid varit ett sätt att beskriva mig.
Trots att jag är lång.
Trots att jag rör på mig.
Trots att jag är glutenintollerant... Jag vet hur det känns när doktorerna tittar på mig lite konstigt, när de inser att jag kollar om jag är glutenintollerant. Hur det säger att jag är väldigt "välnärd" för att vara det.
De som har glutenintollerans brukar nämligen vara väldigt smala pga att de tar upp så lite av allt gluten som kommer ner i våra tarmar.

Men jag fruktar inte.
Min mamma och jag har alltid kämpat lite tillsammans, och ju mer hon vill få en engagerad - tja, ju mer vill man ju streta emot. Hon är ju min mamma. Säger hon att jag borde låta bli att ta den där extra lilla portionen av potatisklyftor så är det klart att jag skall ha den, och njuta av den högljutt.

Men nu har jag flyttat ut och inser mer än någonsin hur viktigt det är att äta rätt och må bra.
Och inte bara det, utan att se bra ut. Jag är inte ett dugg ytlig. MEN jag vill se bra ut, för tycket JAG att jag ser bra ut, så MÅR jag bra. Och DET är som sagt det viktigaste.

Så alla ni där ute som känner som jag.
Kämpa på. För vi kan klara det!

Visar poster från October 2013

26 oktober 2013 13:20

Nej, nu fan.

Jag är trött på alla dieter och idéer som fungerar ett litet tag. Jag räknade kalorier och var ute varje dag och gick ner 9 kilo. När jag började äta normalt OCH rörde på mig varje dag gick jag upp 10 kilo. Jag förstår att jag gör något f...

Läs mer Kommentera