Mina mål?
I dag ramlade jag in på "Mina mål" där jag inte har skrivit ett skvatt. Jag satt och funderade på vad som är mina mål och hur jag ska nå dem...
Mitt mål är ju att komma ned till 65 kilo men frågan är ju om min kropp kommer gilla det då jag, i princip, alltid har varit överviktig.
Så, vad är mina delmål då? Det första är ju 75 kilo, det andra på 70 kilo. Hur lång tid ska det ta? 15 kilo är mycket och jag tänker att 0.5 kilo i veckan vore optimalt så då borde jag vara i mål om 30 veckor... Det vill säga i slutet på november men ska jag vara realistisk (och det ska jag vara) så tror jag att det kommer ta längre tid än så om jag ens kommer dit.
Alla vet ju det här med balansen på kalorier in och ut, mindre portioner, mer motion bla bla bla 
Det är ju absolut helt sant men *piiiip* så svårt det är att leva så 
Meeeeen det finns ju heller inga genvägar utan det är ju bara att ta tjuren vid hornen, bita i det sura äpplet, gilla läget eller vad man nu brukar sägai för klämkäckt när man vill men ändå vet att det kommer gå åt pipsvängen.
Pepp pepp till er alla där ute!
Gillar
Kommentarer
-
Hej Nenna,
Jag har också nyligen passerat 50-strecket och varit mer eller mindre övervikitig i mitt liv. För mig handlar viktnedgång inte längre om att bli smal, utan att inte vara jättefet och ha ont i kroppen. Har satt den "blygsamma" målvikten 80 kg, vilket fortfarande är "fet" enligt de flesta sätt att räkna, men för mig innebär att jag måste gå ner 20 kg. Och det är verkligen inte gjort i en handvändning, men något som jag kanske, förhoppningsvis, kan nå till nästa vinter. Och för att göra livet lite lättare, så har jag satt flera delmål. Det jag har nu närmast att jobba mot är väga 97 kg den 1 juni och 95 kg till midsommar. Om jag når dit kommer jag vara extremt nöjd!
Jag vet inte vad du har för förutsättningar eller utgångspunkt, men jag tror att 75 kg är en väldigt bra målvikt till att börja med. Sen får du känna efter, om det är värt det att försaka ännu mer, för att bli ännu smalare.
-
Hej Pellinor
Jag känner så igen mig i det du skriver. Allt måste ta sin tid så att både kroppen och knoppen hänger med.
Vi får peppa varandra
Det som är så trist är att jag det senaste året inte har kunnat morionera på annat sätt än promenader. Jag köpte ett VR ( Virtual Reality) och till det en massa roliga motionsspel såsom boxning, dans m.fl. Det kunde jag använda i ca 1 månad innan vår hund (då 1 år) drog omkull mig så jag bröt axeln. Det resulterade i att jag inte kunde använda höger arm öht. Den 17 april i år opererades axeln så om ca 6 månader ska jag kunna börja använda arm/axel betydligt mer.
Jag tror att kroppen kommer att stanna viktmässigt där den själv anser att den mår bäst!
Och vi har alla olika förutsättningar och vi är faktiskt skyldiga oss själva att må bra och egentligen sitter ju inte välmåendet på de siffrorna som vågen visar utan hur man mår!
-
Målsättning är något jag är intresserad av och i boken ”Tio i tolv” finns en bra övning där man ställer sig frågan ”varför” till de mål man vill sätta upp.
Förr var jag bara fokuserad på vikten. Då vägde jag 104 kg. Nu väger jag runt 79 kg och har i stället målet att ha bra blodtryck och blodsocker. Då är vikten en av grundstenarna för att, förhoppningsvis, fortsätta hålla det utan att börja med mediciner.
Om det vore så enkelt som bara kalorier in och ut… Så mycket annat som påverkar vår vikt och vårt mående och det är ju individuellt för var och en. Dessutom har, i alla fall jag, erfarit att det är viktigt vad kalorierna innehåller. Jag åt tidigare enligt LCHF, men försöker nu äta betydligt mindre fett och det verkar fungera för mig att behålla min vikt och till och med tappa några kilo till.
Frågan kanske kan vara om vikten i sig är ett mål eller medel för att nå ett annat mål? Ibland kan det vara till hjälp när vikten hoppar lite upp och ner, som den ju gör för oss alla emellanåt.
Lycka till med din vikt- och hälsoresa
-
Trist att du skadat dig! Allt blir ju så mycket jobbigare när det gör ont i kroppen! Promenader är inte fy skam dock, framför allt om man går i backar ;-)
Jag sörjer att jag inte kan jogga längre utan att få ont i knäna, för det är inte bara bra motion utan även väldigt avkopplande att röra på sig ute. Nu kör jag spinning istället för flåstet skull, men hoppas kunna komma ut i spåren igen när jag gått ner 10 kg sisådär.
-
Det där med tid är något jag har erfarenhet av. Det tar tid att släppa av sig en massa ballast. Man behöver tillåta att då man är på viktresa finns ingen superhastighet, bara snigel sedan.
Jag tror på att ha målsättningar för det man gör och jag tror också att vi överviktiga är mästare på att sätta dem alldeles för högt och formulera dem så att de blir verkligen vaga och svåra att nå.
Helmålen kan vara vilka som helst, det är dock delmålen som är avgörande för hur vi orkar hålla ut och hålla tag i entusiasmen och engagemanget. Ofta har vi en tendens att sätta mål som handlar om kilogram inom en viss tid och hur vaga är nu inte de? De säger egentligen inget om det som är avgörande att ta fasta på för att nå ett visst kilogram - nämligen görandet.
Jag tänker att då det finns många kilon att tappa bör målen handla om att ändra på det som nu är orsaken till att alla dessa kilon samlat sig på ens kropp. Det handlar också om att sätta ett mätbart mått samt ett tidsperspektiv på det mål man formulerar för sig själv. Målet behöver vara realistiskt och inte kräva för stora förändringar i de vardagliga rutinerna. Ingen av oss klarar av för stora förändringar utan att falla tillbaka i gamla rullor, på något område. Då det händer ser vi det ofta som ett misslyckande och då hoppar känslor av dyster karaktär över oss.
Hur kunde då ett fungerande delmål se ut. För mig skulle det kunna handla om att: "Under inkommande två veckor kommer jag att fokusera på det jag har på min tallrik före jag börjar äta. Jag skall sträva till att tallriken till hälften är täckt med grönsaker, äta långsamt och njuta av min mat."
-
Känner igen mig.Håller tummarna att det funkar för dig
-
Tack snälla för er pepp och kloka ord 🙏🏼🥰
Logga in för att skriva en kommentar.