icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Jag är en kvinna mitt i livet som alltid haft ett något komplicerat förhållande till både mat och träning. Använder mat till att förstärka och bedöva känslor, och det är främst de mönstren jag försöker jobba med att bryta. Har ca 20 kg övervikt för tillfället. Har i mitt vuxna liv pendlat mellan 53kg och 84 kg, en jojobantare med andra ord. Kämpar också fruktansvärt hårt mot latmasken i mig, hittills står det typ 21-2 till latmasken, men skam den som ger sig! :)

Tänker med min blogg att jag ska kunna skriva av mig så utlämnande som det bara går. Det finns saker i min bakgrund och mitt nuvarande liv som jag inte berättat för någon, inte ens min bästa vän eller min man. Antar att jag är rädd för att bli dömd och bedömd..... Här känner jag dock, eftersom ingen här vet vem jag är IRL, att jag kan vara totalt öppen, och det kommer jag att försöka vara så gott jag kan. I min blogg kommer jag att avhandla både mat, träning men också den inre balans jag försöker finna.
13 augusti 2013 17:52
3

Klivit ur min comfort-zon

En del människor gillar att utmana sig själv, det gör INTE jag. Jag vill ha en scenario som jag känner igen och känner mig trygg i. Men nu när jag bestämt mig för att ta tag i mat och träning har jag insett att jag MÅSTE utmana mig själv för att komma någon stans. Det duger ju liksom inte att sitta i soffhörnet och grubbla över VARFÖR jag har mina "issues", jag måste ju ändå vidare. Jag har för länge sedan insett att mina viktproblem (och andra problem) beror på vad jag i livet gått igenom, både under min barndom och senare i livet, och tror att nyckeln till framgång ligger i att förstå min bakgrund och mig själv. Men jag måste hitta ett sätt att lämna det bakom mig och skapa mig det liv och den kropp som jag alltid längtat efter, istället för att sluta längta! Jag har alltid varit en "avhoppare". Hoppar av alla typer av "projekt"; bantning, träning, renoveringsprojekt, sy-projekt, städprojekt..... Vad det beror på vet jag inte (kanske min terapeut kan hjälpa med att komma på) men jag vill inte ha det så! Nu vill jag bli en fullföljare istället!!! Igår klev jag i alla fall ur min Comfort-zon rejält när jag för första gången bokade in mig på ett grupp-pass på gymmet. In i det sista tänkte jag hoppa av (som jag brukar) men jag gjorde inte det! Jag gick dit, insåg att det var deltagare i alla åldrar och storlekar och att ingen tittade, pekade och skrattade åt mig. Jag var inte äldst eller tjockast, möjligtvis mest otränad. Men det kändes ändå ok! :) För er vana gym-människor kanske det låter löjligt, men för mig är det på riktigt ett stort ögonblick och jag känner mig stolt att jag gjorde det! Har härligt hemsk träningsvärk idag och har bokat in mig på ett nytt pass imorgon!!! :)

Kommentarer

  • 13 augusti 2013 18:02
    Linnex
    Hepp pepp. Lycka till med allt utmana comfort zonen!
  • 13 augusti 2013 18:28
    LenaiM
    Oooo, känner igen känslan, när man "skuttar på" och inte fixar alla rörelser men ändå kör slut på sig själv, härligt! Alla har nog av sin egen träning och grattis till träningsvärken och att du fortsätter!!!
  • 13 augusti 2013 20:35
    lenaek
    Jätte duktigt av dig massa pepp!

Logga in för att skriva en kommentar.