icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
6 november 2012 11:25
3

Att finna balans är jäkla hårt jobb

Jag önskar mig balans i livet. På många plan. Mitt liv har inte alltid kantats av balans. Jag har försökt uppnå vissa saker vilket har lett till fixering, ångest, fel val, överätning...listan kan göras oändlig... Jag har börjat inse vissa saker om mig själv. Ännu mera självinsikt ännu mer analys. På ett visst plan är jag nog överanalyserande och kan se mig själv ur ett objektivt plan, på andra plan är jag nog för mycket i känslorna och kan inte så något annat än just detta. Missar helheten. Läser just nu Hungrig av Crystal Renn. Den är inte skriven på subert författarspråk men den har ett viktigt budskap som handlar bland annat om: * kroppen har en genetisk förutsättning för vad den ska väga och den strävar efter detta. Japp.. känns bekant. Min kropp vill väga 52, jag vill väga mindre men det går fan mig inte hur jag än beter mig. Jag får tänka att det ska vara 52 kg med mycket muskler.... det är snyggast så. Acceptera min vikt mao och inte ägna all energi åt något som ändå inte är hållbart. 52 kg kan jag ligga på ganska lätt men under det är ett jävla jobb - det är fan inte värt det. Jag vill kunna äta lite gott ibland, vila mig ibland och det utan ångest. * älska sin kropp och träna för att må bra i första hand * det är mer skadligt för kroppen att vara underviktig än att vara lätt överviktig och röra på sig. * BMI är ett märkligt mått och inte rättvis när man ska se på vem som är överviktig. Jag har ett BMI på ca 23 (alltså över gräns på normal) MEN jag har bara 20% fett (alltså lägre än så bör jag inte ha som kvinna). Det är muskler som väger på mig, inte fett. Att jag vet att jag har det är för att jag gjort en kallipermätning för ett par veckor sen. Gjorde även lite styrke och fys-tester. Fått reda på vilka muskelgrupper som är svaga och orörliga etc. Så himla bra =) Nu tränar jag mer rygg och baksida ben och jag har börjat använda roddmaskinen för uppvärmning (den är inte så tråkig som jag alltid har tyckt tidigare). Känns bra och om 3 månader jag göra nytt test =) Ja... sen har jag kontaktat psykolog för att bland annat prata om att mitt förhållningssätt till kost, kropp och träning. Även bearbeta min traumatiska förlossning och tiden efteråt, men det är en annan historia. Må väl och ta hand om er! =)

Kommentarer

  • 22 november 2012 13:30
    For mig hander samma sak nar jag vill ga under 53 kg! Hur gar det for dig?
  • 22 november 2012 13:30
    For mig hander samma sak nar jag vill ga under 53 kg! Hur gar det for dig?
  • 25 november 2012 08:47
    Agrippa: Tack för din kommentar =) Det går framåt för mig. Jag har slutat med att föra matdagbok utan för den skull börja överäta. Jag tänker mentalt som om jag skulle skriva bok men jag för inte in det och jag räknar inte på några kalorier i huvudet. Frihet.

Logga in för att skriva en kommentar.