Årets längsta vecka
Så, då har jag passerat halvvägs på min första vecka med 800 kalorier om dagen. Det är torsdag i vad som känns som årets längsta vecka. Hur hamnade jag här?
I söndags var jag på barnkalas och fick min första "tjockchock", eller hur man nu ska kalla det när ens bekanta och släktingar helt plötsligt tycker att det är en bra idé att ge en oönskade bantningstips. Jag blev först helt stum. Och sedan arg.
"Det här var första gången jag fått o-ombedda bantingsråd på ett barnkalas" sa jag till familjen efteråt.
Min äldsta tonårsdotter hade också reagerat. Tyvärr är hon en "duktig flicka" och lämnade inte bordet i protest, även om det var det hon ville under "tipsrundan".
Jag fick mig en ordentlig tankeställare. Och en liten gnutta insikt i vad "fettkostymen" väcker hos människor. Jag har aldrig varit smal., men jag har heller aldrig lidit av fetma. Min "idealvikt" ska enligt nån kalkylator vara 52,2 kilo. Det känns ju löjligt. Det är vad jag vägde på mellanstadiet typ. Nu är jag snart 50! Men ok, om jag enligt den mätningen nu då väger 22 kilo mer, så är det tillräckligt för att få tips på hur jag ska banta? Jag vet att ni är fler där ute med både mindre och mer "övervikt" som fått betydligt värre kommentarer än jag. Men för mig blev detta ett startskott.
Mot min dotters förmodan slog jag inte bakut och gick hem för att göra tvärtemot alla tips, tröstäta och starta en kroppsaktivistblogg. Nej, jag chockade familjen med att göra som jag blivit tillsagd. Börja banta!
På måndagen bytte jag ljudbok från ”Slutbantat” av Erik Hemmingsson (tack för tipsen Doktor Erik, nu ska jag göra precis tvärtom 😉), till hans direkta motsats: Mosleymetoden: gå ner i vikt och förbättra din hälsa med enkelt trestegsprogram.
Jag har fastat lite tidigare och min kropp är van att sättas på svältdiet. En vanlig dag hoppar jag över frukost, äter en mer eller mindre nyttig lunch, ett mellanmål/snacks. Lagar middag länge, där jag småäter vad jag lagar, för att sen inte vara så hungrig när maten serveras. Och så avsluta kvällen med att äta för att jag har tråkigt/är sugen/inte har nåt bättre för mig/vill ha godis…
Men sen i måndags gäller Kickstart 800 kcal och Mosleymetoden. Satsar på att vara i Fas 1 i två veckor till att börja med.
Fas 1: Snabbrasa med 800 kalorier om dagen
Under den snabba viktminskningsfasen äter du 800 kalorier om dagen. Denna fas följer du i minst två veckor, men den går bra att följa i upp till 12 veckor beroende på hur snabbt du vill gå ner.
Viktigt att du får i dig ordentligt med protein, lite fett och en del långsamma kolhydrater. Samt mycket grönsaker som innehåller fibrer.
Eftersom dieten både är kolhydratfattig och kalorifattig bör den leda till mild ketos, alltså när kroppen går över från att använda socker till att förbränna fett. Detta är viktigt för att lyckas med halvfastan, menar Michael Mosley.
Fas 2: Stabil viktminskning med halvfasta
Efter två till tolv veckor går du över till att halvfasta då du äter 800 kalorier om dagen ett par dagar i veckan. Detta gör att man fortsätter att gå ner i vikt, om än lite långsammare.
De dagar du inte fastar behöver du inte exakt räkna antalet kalorier, överskrid dock inte 1800-2000 kalorier om dagen. Ha koll så att portionerna inte blir för stora samt håll dig till en hälsosam medelhavskost.
Mosley anser också att man bör komplettera fas två med att förlänga nattfastan och minska ätfönstret från 12 till 10 timmar (eller ännu hellre åtta!). Kallas också 16:8-metoden.
Fas 3: Underhållsfasen – njut av medelhavskost
När du har nått dina mål går du över till underhållsfasen. Du äter numera alltid en sund medelhavskost.
Källa: https://mosleymetoden.se/
I denna fas tänkte jag lära mig mer om den nya Nordiska kosten som ska vara en ”försvenskad” variant på Medelhavskost. Om det är nån som vet mer får ni gärna dela med er.
Nu ska jag bara ta mig igenom ännu en dag på diet. Ett steg i taget. ”I can do this” 😉
Gillar
Kommentarer
-
Jag har så svårt att förstå varför människor ska komma med råd utan att blivit ombedda!
Fast, jag har iofs en bekant som gör det hela tiden, om allt till alla. Hon tycker att hon bryr sig om, jag tycker att hon lägger sig i.
Jag tänker att det handlar om att ändra din livsstil, snarare än att ”banta”, så att du närmar dig en vikt som du mår bra av och som du sedan har möjlighet att hålla.
Själv är jag ingen förespråkare av snabb viktminskning och metoder som inte går att införliva med resten av familjens matvanor, men jag hoppas att detta kommer att fungera bra för dig och du verkar ju ha en bra plan!
Och en plan är ju just det, en plan som man kan justera beroende på vad som fungerar bra, eller inte. Det gäller att hitta sin metod som man är bekväm med.
-
Tack Gittan.
Det finns onekligen olika sätt att tolka omtanke ;-) men jag tror inte att någon som gått upp i vikt känner att de vill ha goda råd utan att de blir ombedda. Är det nåt vi kan mycket om i vårt samhälle är det risker med övervikt, vad man "ska" göra för att förändra sig etc etc. Det är som regeln att aldrig fråga en kvinna om hon är gravid. Om hon inte är på väg in till förlossningen då kanske :-D Om hon är gravid och vill att du ska veta det, så talar hon om det
Och jag håller med dig; livsstilsförändring är nog den enda långsiktiga lösningen, och många av oss ger upp eller börjar jojo-banta med VLCD. Men, bara för att jag blev så provocerad av "god råd" kring min kropp, tänkte jag, vad fasiken, det kanske är kickstart jag behöver för att på lång sikt ändra mina matmönster. Lite clean sheet-metod så att säga.
Jag tycker att det går bra med familjen förresten. Jag gillar inte (har två tonårsdöttrar) att göra en grej av att jag bantar hemma. Men kände mig tvungen att säga nåt. De ser ju också att jag ökat i vikt sedan min cancer-resa, kortisonbehandling, vin-och godiströstande mm. Det är lättare att försvara min metod med att min kropp är tyngre än vad den hälsosamt mår bra av samtidigt som vi äter samma mat. Det har hittills gått bra. De har ibland fått andra typer av tillbehör än mig, men jag är förvånad över hur mycket man får äta på 800kcal om man som jag hoppar över frukost och äter en lätt lunch.
Jag känner starkt att jag motiveras av att läsa om er andra, och att skriva här, så tack för kommentaren. Hoppas du får en fin dag!
Logga in för att skriva en kommentar.