Det här med ögonmåttet!
Ögonmått har vi alla använt oss av då och då. Hur har det då gått? Vid registrering av maten vi skall äta t.ex. Här kommer ett typexempel. För mig fungerar det så här: Jag är lat och tycker att det är besvärligt att väga matens bestånddelar och beslutar mig för att använda mitt ögonmått istället. För det kan jag ju lita på, inte sant? Så när maten är upplagd för att ätas, beslutar jag mig ändå för att ta itu med vägningen och registreringen. Plötsligt blir mina ögon stora som kvarnhjul, då jag ser att allting faktiskt väger mer än vad mitt ögonmått visar. Är tydligen generös mot mig.
Likadant vid klädinköp. Litar på mitt ögonmått och köper en viss storlek. Utmärkt! Bör sitta som en smäck! Kommer hem med det, tar på mig plagget och till min fasa håller det på att ramla av mig. Mitt ögonmått befann sig i en tidigare period, då jag vägde mer. Ibland är det svårt att hänga med sin egen takt, nämligen att man har gjort framsteg och blivit lite mindre.
Sensmoral: För min del kan jag inte lita på mitt ögonmått! Nu måste jag åter börja använda vågen och måttbandet. För är man med i gruppen "Hålla vikten" är det viktigt att hålla sig på mattan. Hur är det hos er andra? Kan ni lita på era ögonmått?
Gillar
Kommentarer
-
När det gäller kläder behöver jag ha någon med mig när jag ska prova. Själv tar jag konsekvent fram för stora plagg... Jag tror att det är väldigt vanligt när man gått ner i vikt att hjärnan behöver betydligt längre tid att hänga med! 🤪🙈
Matmässigt väger jag inte längre, men i långa perioder har jag använt porslin, skålar, glas och annat som jag lärt mig. En djup tallrik med en målad linje. Jag vet att upp till linjen är det 2 dl yoghurt t.ex. 👍
-
Mitt ögonmått sitter i nyporna.
Jag tar "10 gram linfrön" och lägger det i skålen som står på vågen. Det brukar bli 9-11 gram, jag har ett mycket bra "nypmått", antagligen av födsel och "arbetsskada" då jag jobbat i bageri och även testkök där det handlade om gram.När jag mäter mitt midjemått är det en helt annan historia! Jag vet inte hur man gör och det kan skilja hur mycket som helst. Därför är min mätstrategi sådan: jag tar måttbandet och drar åt allt vad det går, på smalaste stället.
Nästa vecka likadant, och då ser jag ju om det blir mer, mindre eller lika med. Måtten är nog väldigt långt ifrån sanna, men åtminstone jämförbara 😉
Ang kläder så är det lattjo. För ca 15 kg sedan plockade jag åt mig för smått, nu är det tvärtom för stora plagg jag testar ☺️ Man har väl lång reality-check-sträcka 😃
-
Mätbara är bra oavsett om måtten stämmer. Jag är osäker på hur riktig min våg egentligen är, men eftersom jag använder samma våg varje gång, och den står på samma ställe, så kan jag ju notera korrekt skillnad från gång till gång. 🙏
-
Tack för era svar LinusPL och MagganD samt Johan för gillandet!
Visst är det konstigt, när man som överviktig tittar på mindre storlekar i kläder och omvänt när de mindre kunde sitta perfekt. Har köpt en del mindre storlekar för länge sen, som jag kommer i nu. Tänkte den gången att jag bara måste komma i dem någon gång i framtiden. Och se, så blev det!
Det här med nypmått var en kul grej. Ett nytt sorts ögonmått fast mera handfast så att säga!
Att mäta midjan är jättesvårt. Midjan sitter ju på mitten, men en del påstår, att man skall mäta strax över naveln och då blir det ju större midja, då måttbandet hamnar längre ner. Att dra åt är nog inte så bra, men så där lagom fast/slöst tror jag mera på.
-
Precis just idag var jag och provade klänningar i "dockskåpet", aka H&M.
Testade två st L och båda passade!!! Det var ingen skräckupplevelse att vara i provhytten, spegelbilden, eller spegelbilderna, var faktiskt ganska ok.Nu valde jag att inte köpa någon av klänningarna, och på så sätt tjänade jag dessutom 600:- ☺️
Men bara det att kunna testa L, utan att bli strypt!
Logga in för att skriva en kommentar.