Då kör jag på igen då.

Jag måste erkänna att jag tappat greppet de senaste veckorna. Det känns surt, men vad ska jag göra om inte gå på`t igen ba!? Så nu kör jag ingen. Jag hoppas att det går bra. Det måste gå bra. Har käkat bra under de här veckorna men fuskat med motion och kanske ätit lite för mycket godis. Inte bra. Varför är det så svårt att komma igen efter en svacka? Är det någon som kan svara på det? Det känns som att hur mycket jag intalar mig själv att NU ska jag börja igen så lyssnar jag med örat medinte med hjärnan/kroppen. Det känns som när man pratar med någon som inte lyssnar. Och det är ju verkligen oerhört frustrerande! För jag kan ju inte säga till mig själv att lyssna heller. Det suger. Men nu måste jag verkligen försöka lyssna på vad jag har att säga. Börjar känna att jag kommit över min gräns igen. Den där gränsen då jag knappt kan gå ut för att jag känner mig fet, inga kläder aitter bra, orkar ingenting osv. Så nu är det dags igen. Det som är tur är att jag har min underbara pojkvän som stöttar mig i allt och älskar mig oavsett vad. Vet inte vad jag skulle göra utan honom. Puss på han <3 Så, dagens middag fick även bli morgondagens lunchlåda; köttfärsbiffar inlindade i bacon med rostade grönsaker med lite creme fraiche på. Mums! God natt alla glada!

Kommentarer

Ingen har kommenterat detta inlägget.

Logga in för att skriva en kommentar.