Hos kuratorn idag. Nu ska det bli bättre!!!

För snart 2 år sedan gick jag in i väggen och känner fortfarande att jag inte är helt på banan. Har gått på a-kassa sedan juni och jobbat ungefär 2 månader sedan dess, på olika vikariat. Det har varit otroligt tungt att jobba, har inte skött hemmet och maten alls medan vikariaten pågått utan livet har bara handlat om att överleva tills vikariatet är slut. När jag inte jobbar så har jag mitt datorberoende som stjäl hela min tillvaro, så jag vet inte om det är bättre. Men jag hinner i alla fall med att göra middag till barnen, när jag jobbade levde vi på nudlar och mackor. I samband med att jag brände ut mig så fick jag också tinnitus. Efter utredning så kunde de inte ge annan orsak till min tinnitus än att den var stressutlöst. Jag har inte varit med om några bullriga miljöer eller höga ljudnivåer. Då fick jag gå hos en kurator på pedagogiska hörselvården för att lära mig leva med min tinnitus och för att lära mig stresshantering. Nu har jag gått där i över ett år, och upplever att jag inte kommit någonvart med mig själv, jag är fortfarande mycket stresskänslig. Idag hade jag tid hos henne, det var 2 månader sedan sist. Vi pratade mycket om hur jag har det i min vardag och hon föreslog tätare träffar och att jobba mer aktivt med KBT för att bryta min dåliga vana att sitta vid datorn hela tiden. Jag har varit datorberoende i 13 år, sitter lätt 10 timmar om dagen vid skärmen. Det känns overkligt att det skulle kunna vara annorlunda. Under barnens jullov gick jag knappt utanför dörren. Trots att jag vet att jag mår bättre när jag aktiverar mig med andra saker, använder tiden till något vettigare än att sitta vid facebook, läsa aftonbladet 3 ggr i timmen en hel dag, och expressen där emellan, och kolla mail 5 ggr i timmen och så vidare. Om detta fungerar så kommer det rädda mitt liv. Alltså, jag dör inte av att sitta vid datorn men jag har ju ingen livskvalité. Alla de sär sakerna som jag hellre skulle ägna mitt liv åt blir ju aldrig av, mitt liv rinner mig mellan fingrarna. 13 år av mitt liv har datorn stulit. Det är skit med alltihop. Jag kan inte räkna gångerna jag försökt sluta och misslyckats. Tänk om det går att bli fri? Nu har jag fått lite läxor, bland annat att promenera eller göra annan fysisk aktivitet 30 min varje dag. Jag har ett schema att fylla i som jag ska ta med till henne. Om det av någon anledning inte blir av så ska jag försöka förklara för henne varför jag inte gjorde det, vad som ledde fram till det. Jag ska också göra avslappningsövning varje dag, det blir en utmaning för det är så tråkigt... Och eftersom jag i princip inte städar hemma (när ska jag hinna det liksom) så är det 1 timmes hemarbete inplanerat per dag. Hoppas nu att jag fixar det här, för det blir en negativ spiral när hemmet ser ut som exemplen i "rent hus", och jag flyr in i datorn för att slippa eländet. Jag kan också fylla i hur mycket social samvaro jag har med andra (irl, inte på facebook, det räknas inte), hur mycket tid jag lägger på jobbsök, och hur mycket av min tid jag lägger på att sitta vid datorn. För hon tyckte att man inte ska behöva ha nolltolerans, utan att det är ok att sitta här en stund varje dag. Det ska bara inte sluka HELA tillvaron. Nu känner jag mig jättetaggad att göra mina läxor tills jag ska träffa henne igen om två veckor. Och en halvtimmes promenad om dagen inte bara aktiverar mig utan det blir ju även några kalorier bort...

anso71s blogg

Hos kuratorn idag. Nu ska det bli bättre!!!

Kommentarer