Artonde maj tvåtusenelva - pepp

Jag känner mig så otroligt pepp. Lucifer lurat i varje hörn, men jag har byggt upp krafter, så att ignorera känns självklart. Jag längtar tills nästa höst. Då är jag färdigutbildad, smal och fit for vuxenlivet (man klarar självklart vuxenlivet som överviktig också). Det låter som att tiden fram tills nästa höst inte alls kommer vara bra, men det menar jag verkligen inte. Jag vet att jag kommer vara med om en resa utan dess like, och jag tänker njuta av varje steg. Och nej, allt blir inte bättre bara för att jag blir smal (tänker inte bli SMAL smal, jag trivs bäst i kurvor), men jag har mycket att jobba på. Sluta att begränsa mig. Jag kämpar inte stenhårt för att gå ner i vikt, jag kämpar med att äta LCHF och må bra av det, sen antar jag att kilona ramlar av av sig själva, gör de inte det så är det ett mindre problem. Men för att jag ska nå alla mina mål så är det mycket jag behöver jobba på, bland annat bli starkare i kroppen samt få bättre kondition, jag vill inte vara kräsen på jobb enbart för att jag vet att jag inte orkar och för att jag vet att jag kommer få ont överallt oavsett om det är sittande eller stående. Jag har hela livet framför mig och jag längtar efter att leva det. Tänk om jag vetat det de allra mörkaste stundera i vintras så min högsta önskan var att inte vakna alls.

blondeees blogg

Artonde maj tvåtusenelva - pepp

Kommentarer