icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
p>Har precis startat min pensionärstillvaro, och trivs ypperligt med det. Har varit sjukskriven i ett par omgångar sedan 2 år. Nov 2013. 100%, sedan mars-15.

Nu ser jag bara framåt. Känns som att mitt enda problem är mat och motion. Och det är ju inte så litet, egentligen. Är troligen sockerberoende. Jag har haft problem med detta i hela mitt liv. Senaste gången jag gick ner i vikt, så lovade jag att aldrig mer!! Jag hade jättebra kondis och mådde jättebra. Tränade flera ggr i veckan, bla som spinningledare. Men en utbrändhet satte käppar i hjulet.

Nu är jag bara allmänt en soffpotatis. Handarbetar och tar en stilla promenad. Tycker att det är jättetrist att ha dålig kondition. För att komma igång nu, så ska jag jobba med Matdagboken. Jag är LCHF-människa. Strikt när jag är på hugget, och liberal, dess emellan. 
6 januari 2016 09:55
5

Varför jag vill gå ner i vikt

Hej o hå! Glömde detta igår kväll. 

Jag vill inte ha övervikt att släpa runt på av "må bra"skäl. Jobbigt att släpa runt på dom xtra kilona. Känner bl.a av mina knän. Gravidmage är heller inte bra för hälsan. Man kan ju bara gissa hur det ser ut runt organen inuti kroppen.

Det andra skälet är kondition och styrka. Lättare motionera utan xtra kilon. Att göra vardagliga saker, som tex städning är lättare. Man är smidigare. 

Sist, men inte minst. Utseende. Enklare att känna sig fin i en smalare kropp. Kläderna sitter bättre. Med en längd på 153 cm, så behövs inte så många kilon, för att jag ska se ut som en överjäst bulle. 

Av någon anledning så har jag lyckats att hålla ett löfte till mej själv, att aldrig köpa större kläder än strl 40. När jag bara haft mjukiskläder och mina "tjockis-jeans", då har jag lyckats med konstycket att bromsa. Var en 36:a som ung. Det här är nog min tredje "resa" förutom alla småresor, som jag gjort. Det där löftet gav jag någon gång i 30-årsåldern, är nu 65. Dom "stora"resorna har jag gjort med hjälp av Viktväktarna. Har även jobbat som kassör och konsulent hos dom. Första gången tog jag 10 kg på 10v. Nu senast, för 2 år sedan så blev det Lchf, och det fungerar även i min vardag. Mitt problem är godsaker, kakor, bakelser och bröd. Om jag kan öva mej till en stragi när det gäller dom sakerna, så skulle det funka, tror jag. Och att komma till en punkt, där känslan begriper att jag inte svälter ihjäl om jag inte alltid får äta regelbundet. Jag tror nämligen att jag inte överlever om jag inte äter nyttigt hela tiden.smiley 

Gillar

Kommentarer

  • 6 januari 2016 09:59
    FrkM

    Hoppas du denna gång kan hitta en strategi till att slippa ännu en resa sedan. Jag hoppas själv på det. Bra om tjockiskläderna kan få dig att stoppa. Tyvärr räcker de inte för mig :(

    Men nu är vi igång igen. För sista gången!

    FrkM
    http://padetrettio.blogg.se

  • 6 januari 2016 10:11
    MagganD
    Så bra att få svart på vitt VARFÖR man gör viktresan! Det är vad som krävs för att bibehålla motivationen! :-) Jag brukar ha (fet) ost i kylen. När suget efter sötsaker sätter in tar jag ett par ostkuber eller hyvlar några skivor. :p Du är definitivt på rätt väg! Lycka till!
  • 6 januari 2016 10:13
    Tita

    Blogga, bokför, planera och motionera😃😃😃😃😃😃😃 vi peppar dig!!!

  • 6 januari 2016 10:27

    Tack, snälla ni. Känns som att det här med Matdagboken är bra för mej. Människor som känner igen sej. Människor omkring har ofta svårt att förstå. Min sambo t.ex. Det är väl bara att låta bli, enligt honom. Han är den personlighetstyp som kan äta vilket skräp som helst utan att det syns nämvärt på honom. Han rör heller inte speciellt mycket på sej. Tycker att det är pest att bli lite andfådd, och om hjärtat slår lite fortare. Han är frisk. "Bara" lite högt blodtryck. Och det skulle han troligen kunna få bukt med, om han åt bättre och motionerade en aning regelbundet. Så där är ingen hjälp på traven. Förutom att han säger att jag är duktig som tar tag i mej! 

  • 6 januari 2016 18:57

    Det här med viktnedgång är inte rättvist! 😭 Generellt sett är det ju svårare för män att gå upp i (fett)vikt och lättare att gå ner i vikt. Skillnaderna mellan olika kvinnor är ju också stora: vissa går ju upp i vikt bara av att kolla på en bulle, medan vissa (få) kan äta vad dom vill utan att gå upp i vikt alls. Det är surt men det är bara att acceptera. Lycka till med viktnedgången!

Logga in för att skriva en kommentar.