Högvinst...

Tänkte berätta om min vinst idag. Jag har nämligen ridit.... Har inte suttit på en häst sedan i somras då min unghäst stack med mig. Jag är ingen duktig ryttare utan gillar mest promenadridning i sakta lunk. Lärt mig rida genom mina barn. Men den här vackra sommardagen flög nåt övermod på mig, så jag tog min nyinridna islandshäst och red ut själv. Såå dumt... Hon ville såklart inte lämna flocken utan började att konstra med en gång. Men skam den som ger sig och vi kom iväg. Allt gick bra tills vi vände hemåt. Då fick hon helt plötsligt väldigt mycket hemlängtan. Full galopp. Jag hoade, tryckte ner rumpan och tror att jag gjorde som man skulle men hon bara ökade farten. Till sist var det bara att försöka att hålla sig kvar. När vi var 50m från huset blev hon nog trött på att ha en skrikande, hoande, vinglig kärring på ryggen, så hon saktade farten och gick snällt den sista biten. Fy så arg jag var. Glömde nästan att vara rädd. Men jag blev nog räddare än vad jag förstod. Varje gång min dotter velat att vi ska rida har jag skyllt på dåligt väder, ont i kroppen, inte tid och tusen ursäkter till. men idag gick det inte längre. Hon blev riktigt förbannad på mig och vi hade en dust som bara mor och dotter kan ha. Så i ren ilska gick jag ut i stallet. Tog fram min Ikea pall och svingade mig upp lika smidigt som Malin Baryard. Och tänka sig min gamla trygga Gletta gick precis dit jag ville. Dottern red på 6 åringen och de två funkar så bra ihop. Vad gjorde det att det regnade, kroppen är stel och jag egentligen inte hade tid, när man lunkar fram på världens snällaste häst. Tack Amanda för att du tvingade mig:) Det stärkte mitt självförtroende Fick en bok i julklapp av min äldsta dotter som heter "Var bussig mot dig själv". Det här citatet passar på mig idag.. "När du helst vill springa din väg,så känn efter hur rädd du är. Tänk på det du gruvar dig för och se vad du kan göra åt saken"

gulans blogg

Högvinst...

Kommentarer