så var vi inne på dag 2...

I måndags började mitt nya liv, och det är väl så man brukar säga: Livet börjar runt 40 :) Jag är trött på degklumpen på magen, jag är trött på att låren skaver mot varandra när jag går, jag är trött på att se ut som en klumpig kossa i badhuset, kort sagt: Jag är trött på att vara F E T ! Jag har alltid varit smal, oavsett vad jag stoppade i mig så har jag alltid varit smal. Jag har aldrig haft celluliter eller känt mig obekväm med min kropp. När jag var gravid med tvillingar vägde jag som mest 80 kg, det är bara 4 kg mer än vad jag väger nu! Efter separationen från barnens pappa gick jag ner till 50 kg, vilket naturligtvis är extremt lite till min längd, trots allt så trivdes jag med den vikten. Jag åt aldrig, och då menar jag bokstavligen aldrig. Jag levde varannan vecka med barnen, hade ett stressigt arbete och jobbade långa dagar. Skyndade mig hem och lagade mat åt barnen, men jag åt inte själv. Däremot älskade jag att laga mat! Fast jag åt den aldrig...Vet inte vad det var, men jag kände ingen hunger, eller längtan efter att äta? Tyckte det var överskattat och blev så irriterad på alla som satt och tjatade om vilken mat dom skulle äta, eller ååååh vad jag skulle vilja ha en riktigt saftig hamburare osv. Jag var helt neutral inför mat. På mina barnfria veckor tyckte jag det var så himla skönt att inte behöva laga eller äta något på en hel vecka?! Men så träffade jag min nuvarande kärlek och sakta men säkert fick jag ett sunt förhållande till mat. Jag älskade att laga mat åt hela familjen och sitta tillsammans vid matbordet och äta. Jag låg stadigt på 60 kg och jag var nöjd och glad med min kropp och mitt liv! Jag har alltid arbetat i serviceyrken där man stått och gått mest hela tiden, men så bytte jag yrke till kontorsarbete. Det innebar en stor förändring, jag reste utomlands flera gånger/år till Kreta och arbetade mycket hemifrån med stora möjligheter att påverka mina arbetstider. Men att gå från ett aktivt rörligt arbete där du alltid är på språng, till att bokstavligen sitta stilla på röven hela dagarna det visar sig på vågen till slut.... Kreta är ju också vinets och olivoljans mecka, och det ska vara mycket av livets goda fick jag snabbt lära mig. Man tackar inte nej till mat när det bjuds det är oartigt, det fick jag också lära mig... En arbetsdag på Kreta började kl. 11:00, frukost äter dom inte så det fixade man själv vid kl. 09:00. Lunch serveras vid 15:00 om man har tur, ibland senare. Middag vid 22:00. Det är LÅNG tid mellan måltiderna och varje måltid är som ett gigantiskt smörgåsbord med överdrivet mycket mat och frossande i alla möjliga rätter som dryper av olivolja. Olivolja är förvisso ett nyttigare fett än smör, men du blir fortfarande lika fet - du får bara mindre kärlkramp.... Allt detta sköljs sedan ner med husets vin, massor av vin, och så en eller två rakis (brännvin) till de syltade frukterna till efterätt. Ja, vilken idiot som helst kan väl räkna ut att det inte går att leva så här ostraffat, på 3 år gick jag upp 20 kg, och vikten fortsätter stadigt uppåt...Tills igår när jag bestämde mig för att sätta stopp. För det är bara jag som kan göra det! Allt fett som sitter på min kropp har jag själv stoppat in i munnen innan det fastnade på magen eller låren! Det går inte att lura sig själv, eller skylla på någon annan än sig själv (såvida man inte lider av´en sjukdom) Bara jag bestämmer om jag vill vara tjock eller normalviktig! Oj, det blev långt det här...men bara en liten bakgrund till varför jag är här!

kretaulliss blogg

så var vi inne på dag 2...

Kommentarer