Farfars brevvåg

När jag väger mat (och det händer) använder jag en brevvåg som min farfar har haft. Den är nog nästan 100 år och väldigt vacker, och jag minns hur den stod och blänkte i solen på hans stora skrivbord med snidade ben, när jag var så liten att jag hade bordsskivan i ögonhöjd. Sedan jag fick brevvågen har den farit lite illa i en flytt. Jag trodde att jag hade återställt den, men ... inte riktigt. I dag vägde jag en portion keso, och kom fram till att den vägde 65 gram. Konstigt, med tanke på hur mycket som är kvar i halvkilospaketet? tänkte jag. När jag kollade, visade det sig att en deciliter keso väger 100 gram, och att min kesoportion borde ha vägt 120. Tack, farfars brevvåg! Ska jag nu sitta och räkna om alla måltider till dubbel storlek retroaktivt? Nej, det ska jag ju inte. Dels gissar jag ofta (tydligen med större precision) och dels vägde den rätt när jag provade med en deciliter röda vinbär. Ska jag gå över till elektronisk våg? Åh nej, inte en pryl till i köket ... Det får bli gissningar och deciliter. Och lite symaskinsolja på brevvågen.

lingons blogg

Farfars brevvåg

Kommentarer