Bara ökar i vikt!!!

Visst kan skylla på att man är deppig för det går emot mig i livet just nu... Får f*n inte nått arbete det gör mig deppig men det är väl dock ändå ingen anledning till att jag trycker i mig onyttig mat? Varit hos mina svärföräldrar idag, min svärfar är gift med en thailänska och hon gör underbar mat dock inte så nyttig, Ändå så nöjer jag mig inte med en portion när då här vräker jag i mig tills magen ser ut som om jag vore i 7 månaden och inte nog med det avslutningsvis så stoppade jag i mig 3 friterade bananer med glass.. Mår illa över mig själv.. Både jag och min man har gått upp runt 10-15 kg sen vi träffades och det är för 4 år sedan.. jag blir illamående när jag tänker på hur jag ser ut, Jag anser att jag inte kan skylla på att jag fött fyra barn dock är det inte på fyra år utan snart 17 år. När jag tar upp med min man om hur jag ser ut så säger han bara att han ändå är attraherad av mig det övergår mitt förstånd jag ser äcklig ut.... Han verkar själv inte ha nått intresse av att gå ner i vikt jag måste ha något eller någon som peppar och motiverar och tvingar mig.. varför har jag inte kraften att klara det själv;( Hoppas allt bara är en ond mardröm och att man snart vaknar upp och kan se sig i speglen och tycka om det man ser..

Kommentarer

9 januari 2011 07:41

chanette

Börjar med att ge dig en stor stärkekram. Vikten smyger sig på och en dag ser man sig i spegeln och känner sig som du säger äcklad av sig själv. Ens partner säger att de älskar en lika mycket och inte bryr sig om det. själv tycker man att det inte kan vara sant och vad gör man.... jo jag drog mig i alla fall undan. Å visst är det som jennyb skriver. Att gång på gång börjar man göra något åt det men är det inte med 100% motivation funkar det inte. Du måste bestämma dig helhjärtat och bara göra det för DIN skull. Själv vet jag inte varför det funkade denna gången, men jag bestämde mig och antagligen ville jag tillräckligt mycket. I böjan var jag också noga med att fylla i matdagboken. Om inte annat fick man sig en tankeställare varje gång man skrev in något man inte borde ätit. Nu fuskar jag och fyller inte i den, men det går nedåt i alla fall. Å avsutningsvis. Försök tycka om dig själv för det är du värd. Se dig i spegeln varje dag och säg något positivt till henne du möter. Något fint med henne eller som hon är bra på. Gör det varje dag för hon behöver höra det. Kram och kämpa på.
8 januari 2011 22:58

jennyb

åhh jag känner så väl igen mig i ditt tänkande, både kring maten och dina tankar om din mans attraktion till dig... jag börjar "banta" varje dag, jämt, varje vecka, men det skiter sig varje gång... men nu däremot håller jag detta. Man måste verkligen bara bestämma sig men vägen till att bestämma sig på riktigt är lång och väldigt svår. är du noga med att fylla i matdagboken ? den gör ju en enorm nytta för ens psyke, för att man ska orka hålla detta kaloriräknande. kämpa på.
9 januari 2011 13:10

mammamus74

tack snälla för det ni skrev det är skönt att veta att man inte är ensam om detta.. hur ser era dagar ut med mat och motion skulle behöva lite riktlinjer då jag inte kan nått om varken kosten eller motionen.. i hela mitt liv har jag varit Smal och var detta fram till 4e barnet sen har kilorna bara lagt på sig
9 januari 2011 13:21

jennyb

Mina dagar ser i princip ut som vanligt men minus småötandet. Jag äter all typ av mat men har struntat i godiset och fikabrödet eftersom det är där kalorierna drar iväg. Men, bara av att skriva ner allt jag äter så har jag tapat ett par kilon på en vecka plus att jag kännr att magsäcken har dragit ihop sig och jag blir mättare av de mindre portionerna nu än i början (jag har alltid ätit jättestora portioner och flera omgångar) Om jag är sugen på något gott så öter jag faktiskt frysta hallon men tinade såklart... det är dels himlans gott, nyttigt och fullt med antioxidanter plus att det är väldigt lite kalorier i :) Jag motionerar sporadiskt, jag är inte en av de duktigaste på den här sidag gällande motion... tyvärr ;) lycka till.

Logga in för att skriva en kommentar.