tjock och lycklig?

Juni månad och jag har aldrig varit rundare. Eller mer olycklig. Det är nåt som tar emot när jag tänker på fysisk aktivitet. Är liksom rädd för att motionen ska få mig att inse hur jvla illa det är, i vilken sjukt dålig form jag är i just nu. Rädd för känslan av hur illa kläderna, till och med mjukiskläderna sitter..rädd för självföraktet som kommer infinna sig när jag fattar att det är jag själv som låtit min kropp och själ må sä här dåligt. Har sedan jag var 14 år och vägde 56 kg viljat gå ner i vikt. Sedan dess har jag i stället ökat, kilo för kilo år för år till nu 88 kg...det är skrämmande. Jag har varken växt på längden eller fött barn. 88 kg till mina blott 157 cm. Jag är en person som har lätt för att lägga på mig. Äter mig ytterst sällan proppmätt..rätt lagom portioner och sällan skräpmat. Däremot äter jag oregelbundet i perioder och alldeles för mycket sötsaker och läsk. Dricker nästan aldrig alkohol, röker och snusar inte. I morrn är första dagen på sommarjobbet i hemtjänsten. Kommer sitta i en bil hela dagarna då jag ska jobba i en bilgrupp. Det är ca 1,2 mil till min arbetsplats. Tanken är att jag ska cykla dit några gånger i veckan dåde bägge bilarna är upptagna här hemma. På nåt sätt inser jag att det är enda möjligheten för mig att verkligen komma i gång och röra mig igen, känna att det finns muskler och uthållighet nånstans där under ytan. Det får bli ett första hälsosamt mål den kommande veckan, att antingen måndag eller tisdag cykla tur och retur till jobbet. Därtill är läsk och saft bannlyst. Bubbelvatten och kaffe får det bli.

Kommentarer

17 juni 2012 15:36

Aradil

Förra sommaren var jag ganska precis där du är nu. Jag är 156 cm och vägde då strax under 90 kilo. Jag började min viktresa med att ta promenader varje dag. Hade jag en dålig dag kanske det blev en väldigt kort promenad, men jag var stenhård mot mig själv att skorna skulle på och jag skulle ut. Allt eftersom gick promenaderna snabbare och snabbare och rätt vad det var så var det faktiskt joggingturer. Jag lånade också en crosstrainer av min svärmor och fick på så vis lite omväxling i träningen. Jag tog en dag i taget och så småningom började jag även göra justeringar i maten (för min del innebar det att jag övergick till att äta enligt LCHF och räkna kalorier med hjälp av MD) men jag tror, precis som de som skrivit innan, att det kan vara bra att börja med antingen träning eller kost - inte båda sakerna samtidigt. I augusti/september när jag började jobba igen efter semestern kom tyvärr träningen av sig, men vid det laget hade jag fått så pass bra rutiner på kosten så kilona fortsatte att ramla av mig. Mitt första slutmål satte jag till 65 kilo, för jag tyckte inte att det verkade rimligt att jag någonsin skulle kunna väga mindre än så. Idag väger jag 58 kilo och siktar på 56 innan sommaren är slut. Det går! Jag har fått vara bestämd och målmedveten, men det har verkligen varit värt allt slit. Förlåt om det blev långt detta, men jag ville bara dela med mig av min historia för jag kände så väl igen mig i din. Massor med pepp till dig och stort lycka till - du klarar det!
17 juni 2012 12:34

jennyb

strunta i att träna till en början... ta istället en rask prommis på en tid du känner dig bekväm i, kanske på kvällen? så går du så fort du orkar och när kraften tar slut så saktar du ner... kör så länge du orkar eller bestäm dig för 20 minuter.
17 juni 2012 12:10

FrkM

Men du, det är ingen som begär, utom du själv just nu, att du ska klara allt från början. Målet måste ju vara att gå ned och få förbättrad kondition och styrka (dvs ork). Att sätta målen för högt gör att man bara tappar lusten och blir ledsen. Sätt små små mål och höj dem sedan allt eftersom. Lycka till!
17 juni 2012 21:37

mollodur

Tack så mycket för peppen, det behövs verkligen! Kanske därför man bloggar på ett sånt här ställe i och för sig, för att dela med sig till varandra av med-och motgångar och hjälpas åt. Ska försöka ta det i små steg..börjar med att dra ned på onödigt sött i veckan som kommer och minst två motionspass. Hej så länge!

Logga in för att skriva en kommentar.