Icke-rökare dag 1b
Boken tog lite längre tid att läsa ut än beräknat, så det blev inte rökstopp förrän igår... :-/
Igår klockan 14.47 rökte jag min sista cigarett. Jag gick nedför Avenyn i Göteborg. Hade precis läst kapitlet där jag skulle röka den sista. Den var inte njutbar, den sista. Inte alls. Rökte den lite pliktskyldigt, sådär. Släppte fimpen i en liten smutsig pöl med smält snö utanför Stora Teatern.
Några meter senare steg jag ur Storans skugga ut i solen. Bokstavligen. Jag vände mig mot solen, slöt mina ögon och fattade mitt beslut. I samma ögonblick jag uttalat orden drog jag in ett djupt andetag. Och andades ut.....
Jag kunde inte låta bli att skratta. Det kom utan förvarning. Frihet. Är det såhär det känns?
Eftersom jag hade nästan ett fullt paket cigaretter kvar gav jag mig av för att leta upp en lämplig person att ge paketet till. Vid Saluhallen var det tomt. Lite för kallt fortfarande för gänget. Vid Brunnsparken hittade jag den perfekte kandidaten.
En alkis satt och tryckte i sig den nuttonde ölen i ordningen. Jag stannade framför honom så att jag skymde solen. Han plirade mot mig i motljuset. Jag frågade honom:
- Röker du?
Hans blick förbyttes i misstänksamhet.
- Jo, men jag har...
- Vill du ha mina?
Misstänksamheten förbyttes nu mot försiktig glädje. Jag stoppade ner handen i innerfickan och gav honom mina cigaretter. Han log brett .
- Å, tack!
Min hand försvann ner i fickan en gång till och fiskade upp en ask tändstickor.
- Ta de här också.
Han log om möjligt ännu bredare.
- Tack ska du ha!
- Varsågod min vän, sade jag.
Jag vände mig om och påbörjade min resa.
Friheten, here I come.
¤ ¤ ¤ ¤ ¤
Det har gått 18 timmar nu. Jag är fövånad över hur lätt det varit. Men vem är jag att gnälla. :)
Kommentarer
-
Bra jobbat! Skönt när starten känns som en frihet istället för ett uppoffrande!
-
bra bra... lycka till får du av en som också slutat röka
-
Hela hemligheten med att det är så lätt att sluta röka handlar om den där inställningen som du nu har. Det är så otroligt skönt att slippa röka. Ganska kul faktiskt att dra parallellerna med LCHF...man har provat en massa andra metoder och lidit av abstinens (hunger) och tyckt synd om sig (att abstinens av andra metoder utpekas som svåra är ju för att man lagt till en stor portion ångest över att man ska bryta med nån sk vän) för att man inte skulle få röka (äta), när det i själva verket är tvärtom, så lätt, och nu är du fri och äntligen ickerökare!! Jag minns att jag nästan såg fram mot de rel svaga fysiska symptomen på nikotinabstinens som infann sig under en otroligt kort tidsperiod egentligen, mest för att jag visste att det var avgiftningssymptom, att det där lilla nikotinmonstret blev svagare och svagare utan att han fick sin dagliga giftdos...och i mitt huvud utspelades en spark rakt i skallen på honom medan han segnade ner..haha...det är nog en han? Nu är han helt död och borta, men jag vet att det bara krävs ett bloss för att väcka honom till liv, så det avstår jag gladeligen. Stort PEPP till dig som äntligen rökfri! ; )
-
Hoppas det fortsätter att gå bra :) Jag har aldrig rökt (eller snusat) i hela mitt liv så jag vet inte hur det känns. Antar att du får se upp med aptiten nu dock ;)
-
Liknelsen med ett litet monster tycker jag också är oerhört inspirerande. Det blir som en spännande dragkamp i stället för ett lidande. Som det alltid varit förut. Jag förstår att människor verkligen slutar med Carrs´bok. Att man skulle bli tjockare av att sluta röka är sant om man ser att sluta som en uppoffring och behöver tröst. Det är hemligheten med Carrs bok - det är ingen uppoffring. Tack för peppen. :)
Logga in för att skriva en kommentar.