En dag utan muntrationsämnen
Varje morgon när klocken ringer och jag har tagit emot hundvalpens (som inte är så mycket valp längre) översvallande glädje över att jag vakande även denna morgon brukar det helt automatiskt dyka upp något roligt som jag ska få göra under dagen i mitt huvud, något att se fram emnmot, något som får mig att vilja kliva upp ur sängen.
Oftast är det småsaker som att idag ska jag sticka klart mössan, prova en annan ögonskugga, sy en tygblomma eller plantera om en krukväxt. Hur mörkt det än är brukar det alltid finnas en liten rolig anledning till att välkomna dagen.
Idag kom det inget. Jag ska tentaplugga och röja upp efter gårdagens slapparkväll. That's it. Promenad med vovs, ja visst det är roligt för det mesta men inte tillräckligt för att det skulle vara värt att kliva upp. Nu är jag iallafall uppe, har fått min första kopp kaffe, konstaterat att det ligger en liten krispig skorpa på de fallna löven, termometern visad på 0,7 grader ute och 22 inne. Det kunde vara värre. Jag bestämmer mig för att hitta något roligt att göra idag, vad som helst, bara något litet. För att JAG vill.
Gillar
Kommentarer
-
Att bestämma sig för att göra något roligt, om än så litet, för sin egen skull, verkar som en uppiggande & sund idé. Ofta är det väldigt lätt hänt att man glömmer bort sig själv... BRA inställning!
-
Det blev en riktig llångpromenad, i varjefall i tid sett, vi var ute och gick i skogen i över en timme, vovvis och jag. Solen sken, det är klart och högt i tak i luften, lite kallt, jag fick inviga min nystickade mössa. Nu är hunden trött, mina ben möra och jag är glad och nöjd (och hungrig ;-)
Logga in för att skriva en kommentar.