Hälsopsykologi del 2. Motion och övervikt.

Här kommer del 2, hoppas ni får ut något av den 

Motion

Varför ska vi motionera?

De flesta vet att vi ska utöva någon form av aktivitet som höjer hjärtfrekvensen i minst 30minuter dagligen. Detta stärker lungor och hjärta och förbättrar syreupptagningsförmågan. Vi lever längre och fördröjer sjukdomar, särskilt de kardiovaskulära och cancer. Andra fördelar är bland annat förbättrade kolesterolvärden, bibehållen rörlighet i lederna, ökad stresstålighet förbättrad sockertolerans och viktoptimering. Wow, det var en hel del som 30 minuters pulshöjande motion om dagen åstadkommer! Och det finns massvis med ytterligare fördelar, så som förebyggande och behandlande av depression till exempel. Vi stärker även vårt välmående och det verkar som att även minnet åldras mer hälsosamt.

Okej, så med alla dessa fördelar, varför motionerar inte alla 30 minuter om dagen? Personer som inte motionerar eller motionerar sällan kommer ofta från familjer där motion inte prioriterats, de har negativa upplevelser och inställningar till motion och de ser inte sig själva som den motionerande typen. Inte heller har de vänner som motionerar eller som erbjuder något stöd i frågan. Överviktiga, rökare och alkohol- eller droganvändare motionerar i avsevärt mindre utsträckning, de känner samma ansvar för sin egen hälsa som den hälsoinriktade individen gör.

Det är mer troligt att vi motionerar om vi hittar en motionsform som vi tycker är rolig, om vi motionerar tillsammans med vänner/i grupp och om vi har nära till anläggningen. Vi blir mer motiverade till att fortsätta motionera om det inte är en alltför krånglig process runt om motionen. De första 3-6 månaderna efter att vi startat med motionen är kritiska, de som tänker hoppa av och sluta motionera gör det vanligtvis inom den här tiden. Efter 6 månader har motionen blivit en vana även om vi fortfarande måste göra ett aktivt val varje gång vi ska motionera.

Nåja, detta var inte så mycket nytt för en del av er, medan andra (som jag själv) fick en del att fundera på.

Övervikt och kost.

Forskarna tror att kosten spelar in i så mycket som 30 % av alla cancerfall. En ohälsosam diet kan, tillsammans med stress och negativa känslor främja inflammationer, vilket är en riskfaktor vid flera kroniska sjukdomar. Hos djur har forskarna funnit att en lågkaloridiet ökar livslängden, men det är ännu inte känt om detsamma gäller för människor.

Varför äter vi skräpmat?

Skräpmaten, som har höga fett- och sockervärden, tros kunna stänga av stresshormonerna, bl.a kortisolet, vilket leder till ätandet av ohälsosam mat när vi upplever stress. Stress är inte bara att vara sen till ett möte utan stress kan också vara t.ex negativa känslor som vi inte kan kontrollera vilket leder till en ökning av stresshormonet. Häri ligger kanske förklaringen till tröstätandet?

Att kontrollera sin vikt.

Genom att reducera kaloriintaget, motionera mera och regelbundet, hålla sig till en plan för sitt ätande och göra detta över lång tid är det enda sättet att bli smal. Enkelt va?!

Nej, det vet vi ju alla att det inte är. Vi måste ändra på väl ingrodda beteenden och vanor. Att övervaka oss själva, skriva upp vad vi äter, när vi äter, hur mycket vi äter och var vi äter är det första steget mot en viktminskning. Sedan ska vi analysera vilka våra svaga punkter är, våra fallgropar. När vi har gjort detta ska vi ta bort, ändra om och reducera dessa så mycket vi kan. Tar du alltid en kvällsbulle som ligger i skafferiet kastar du bullen och lägger en morot på dess plats istället. Finns det ingen bulle kan du inte äta den!

Vi ska ta kontroll över ätandet. Noga överväga vad vi ska stoppa i munnen och vi ska äta långsamt, särskilt mot slutet så vi hinner känna mättnadsgraden. Vi ska också kasta alla ideér om att det är fult att lämna mat på tallriken, är man mätt ska man inte äta mer. Inte ens om det är gott. Vvi ska överväga konsekvenserna vi får om vi missköter vårt ätande. En sprängfylld magsäck är inte skönt, inte heller att vakna med en sockerbaksmälla dagen därpå. ”Vilka konsekvenser får det om jag tar en kaka till fikat? Jag blir sugen på mer och kan inte sluta äta” kan vara ett tankesätt för att få kontroll på sina cravings. Att man redogör konsekvenserna för sig själv och inte tänker ”äsch, EN kaka gör väl inget!?” Planera sitt ätande och sitta ner vid samma plats vid varje måltid, inte läsa, surfa eller göra annat. Maten ska ätas långsamt och medvetet, inte slafsas in utan att vi egentligen känner vad det smakar. Att utveckla självkontroll kring ätndet är en stor och viktig del för att komma förbi frestelser.

Att läsa denna bok och skriva denna text har fått mig att bestämma mig för att ta kontrollen över min hälsa. Jag kan ta kontrollen och jag kan äta bra mat och motionera regelbundet. Jag ska ta kontrollen över mina vanor och mitt beteende kring mat och jag vet att jag kan! Kom igen nu alla ni MD-are, nu tar vi tllbaka kontrollen över oss själva!