tankar (långt och virrigt)

Nu har jag ätit kromtabletter ett tag och känner att jag har fått bukt med sötsuget. Det fysiska suget i magen alltså. Det psykiska suget avhjälps inte med några tabletter, det får jag hantera ändå. men jag har slutat gå på räder i skafferiet efter kakor och jag kan faktiskt handla utan att köpa choklad eller glass. Om jag däremot stoppar i mig något sött så skriker hjärnan efter mer, så det är bara att låta bli att äta sött. Och jo, kromtabletterna är faktiskt till god hjälp, jag får inte längre attack-sug, nu triggas det bara av att jag äter sött. Jag har också börjat ta magnesium, mest för att det ska kunna hjälpa mot morgonstelheten i ryggen men också för attdet påstås bidra till bättre energiomsättning. Märker ingen skillnad tyvärr, men jag har en misstanke om att ryggstelheten är kopplat till dels övervikt men kanske också med reumatism. Ingen läkare vill dock ta tag i saken och jag orkar inte längre tjata. Man ska väl ha ont i flertalet leder när man är 37 år. Jag blir avskriven eftersom jag är tjock, inte heller ser de något på sina prover. Men jag har ju ont ändå och jag har svårt att tro att det är överviketen som gör mina fingerleder ömma.. Nåja, de skriver ju ut naproxen i drivor om jag vill ha, jag får väl vara tacksam för det!

Nä, nu var det ju inte mina krämpor jag skulle skriva om! När sötsuget känns som om det skulle kunna vara något under kontroll, börjar jag känna mig redo att ta tag i en ny bit av mig själv. Fortfarande skrämmer det lite att greppa matsituationen och kalla det för medveten viktminskning (misslyckanderädsla) men jag har blivit lite sugen på att börja ta turer på cykeln. Lill-hunden är inte det minsta intresserad, han vill gå lugna promenader och snuffa i gräset, så han får stanna hemma. Vår gammel-hund skulle nog gärna springa brevid cykeln men jag är lite rädd om hans leder, han har börjat visa tecken på stelhet. Men dottern, hon får följa med! Om hon vill, jag tänker inte jaga runt en grinig unge ;-) 

Jag sneglar lite på träningskläder och även på crosstrainer-klädhängaren. Men jag ska inte köpa något nu. Träningsbyxor som bara blir liggande om jag tappar motivationen efter två gånger. Kanske kan det bli en liten present till mnig själv när jag uppnått ett visst mål? Jag får fundera på det.

Känner mig dessutom slug som lagade till kvällens middag medan jag var pigg och mätt. Det blir kycklingsoppa med timjan och curry. En rejäl portion kommer att landa på 218 kcal, räknade jag ut. Det låter faktiskt helt okej! Funderar på hur jag vill äta framöver, ska jag äta när jag är hungrig, vilket blir en helt skum måltidsplanering för resten av familjen då jag vill äta ca kl 10, 15 och sedan vid 19. Och ska jag då stå och laga mat till luch åt resten av familjen för att sedan titta på när de äter? Njää, känns skumt som sagt. Provade ett tag att äta 250 kcal per måltid och åt då 5-6 måltider (1250-1500 kcal/dag) vilket jag mådde bra på men som var förbenat svårt att hållas med när jag inte var hemma. Det här är saker som jag måste reda ut innan jag startar med kostkoll, annars går det åt skogen. Ja och så måste jag komma på hur jag börjar hata chips också, haha!