Livet kan vara underbart.

Jag borjar att gilla mig sjalv och det ar en sadan fantastisk kansla. Jag ar inte bara stolt, men tacksam over att jag snart har lyckats ga ner tio kilo och har ett BMI pa 23 som ar alldeles, allldeles normalt. Min kropp ar fin nu, inte flaskig och fet med enorma tuttar, utan smal och valformad. jag har inte bara gatt ner i vikt, men jag har ocksa tranat satan, hart och tungt och lange. Jag ar tacksam over att jag inte lider av atstorningar langre. tio ar var alldeles nog. jag hetsater inte, svalter inte och kraks inte.
Jag ar tacksam over att jag far vara jag, att jag ar sa bra som jag ar. Jag ar inte bara fin pa utsidan utan ocksa pa insidan. Jag ar overligt fortjust i det faktum att jag har varldens basta man, som alskar mig sa mycket, som ger mig sa mycket karlek och som aldrig, aldrig har kommenterat nagonting negativt om mig. Till och med nar jag blev fet och var deprimerad sa han ingenting - istallet gick han och kopte klader till mig i min nya, stora storlek och gjorde trots min davarande overvikt att jag kande mig fin.

Jag ar tacksam over att matdagboken finns, och alla de ar som jag har spenderat har, och alla de kilon som matdagboken och dess medlemmar har hjalpt mig tappa.

Sa tack! Tack till er och tack till Gud att han gor att livet ibland kanns alldeles, alldeles underbart.

tictacs blogg

Livet kan vara underbart.

Gillar

Kommentarer