Försöker desperat kämpa mot mani!

Ja, så var man igång igen... 28 kilo skall fullständigt smälta bort från min kropp..eller... Sitter och funderar på om jag är som alla andra med att så lätt falla in i maniskt beteende? I fredags bestämde jag mig för att nu var dagen med stort D. Dags att sätta igång! Bestämde mig för att jag skulle ta det lugnt denna gång och inte starta träningspass varje dag i veckan och inga extra gympaövningar mitt i natten bara för att man vaknar o går på toa.. Promenader är ju bra, så det blir min början..gick i två timmar redan första dagen och två promenader har redan följt...väldigt måttligt..sprack alltså redan första helgen! Och nu visar vågen 3 hekto mer än i fredags... Enligt kalkylerna så har jag haft typ 600 kalorier till godo varje dag så jag vet inte... Idag regnar det gudbevars så det blir ingen promenad i dag.. Är det fler än jag som drabbas av denna omåttlighet även i träning? Jajja, vi får väl se hur det går! Jag håller i alla fall tummarna för mig själv!

Kommentarer

16 augusti 2009 12:46

lingon

Jo, det som gäller är väl att hitta vardagsvanor som tar en dit man vill, som man kan och vill leva med även när man har krympt till naturlig storlek ... Jag tänker nu, när jag vill ut på en extra cykeltur eller äta extra lite middag: Vill jag vara beroende av att göra så här jämt? Eller är det en Det stora projektet-grej? Och så försöker jag hålla mig till det jag kan leva med. Hur det går? Vet inte, funderar på att skaffa en våg ...
18 augusti 2009 19:30

Nemi79

I min mening så tar du i för mycket. Har du varit ifrån träningen ett tag, så börja mjukt. Jag kör en runda på "ynka" 2,5km, men jag intervalltränar. Det ger iaf mig mer än en lååång promenad, men då har jag problem med knäna så jag har svårt med lååånga promenader. Så länge du känner efter vad som passar dig. Lycka till!!!

Logga in för att skriva en kommentar.