Engagerad
69 inlägg
OBS! Denna pepptråd är skapad för oss fyra; annileve, isodiet, annche och anny.
Okej tjejer! Nu har vi äntligen vår egna härliga, positiva, varma, sunda och färgglada pepptråd där vi kan dela med oss av smarta och nyttiga tips om hur vi kan tackla livets alla många gånger svåra utmaningar då det gäller att bevara den goda hälsan! =D
Vårt klyschiga motto: Att med glädje se möjligheterna i livet!
Hej hopp! Nu finns vår tråd uppe tjejer! =D KUL! Jag ser fram emot att lära känna er bättre! =D Och peppa och bli peppad! =D PEPPKRAM anny.
Behovet att skapa privata trådar blir mer påtagligt ser jag, detta var ju en bra lösning tills det är fixat.
Lycka till alla!
För att få måste man ge!
Med det menar jag: Min målsättning är att skriva ett inlägg i min blogg varje dag samt kommentera och peppa minst 3 andra medlemmar också varje dag. Det är faktiskt mycket tack vare er som jag håller motivationen uppe. Genom att se och bli sedd så blir vi starka tillsammans.
Vid tidigare tillfällen när jag har velat gå ner i vikt så har jag kanske delat mina tankar till andra i familjen, någon kompis eller på jobbet men då kan man ibland känna att man är en belastning eftersom de kanske inte har samma fokus på att nå ett mål som vi har. Jag har då fått hålla igen för att dom inte ska tycka att man är fanatiskt eller besatt av att gå ner i vikt. Jag har tom fått frågan på jobbet om jag har ätstörningar när jag har tackat nej till viss mat. mao vi peppar varandra och dömmer inte någon bara för att man inte har samma uppfattning som någon annan.
Pepp, pepp!
Hej tjejer!
Nu sitter jag här, målviktsruset jagar fortfarande genom kroppen och jag är superladdad att klara av att hålla här samt att ge andra peppande ord på vägen att komma hit!!
Isodiet; jag har gjort så att jag bestämt mig själv men sen kanske inte sagt det direkt till nån eller bara någon kompis. Då har det heller inte riktigt blivit på allvar. Den här gången gjorde jag faktiskt likadant - men det blev lite skillnad iom att jag nu hade en pojkvän som då "påminde" mig hemma när jag ville frossa. O sen hade jag lite tur på jobbet för de första veckorna lyckades jag smita från fredagsfikat genom att vara uppbokad på möten osv. Det gjorde att jag inte behövde förklara mig förrän jag kände mig stark nog i min beslutsamhet o sen kunde tacka nej med ett leende o frasen "tack, men jag håller mig till mitt äpple idag". Utan vidare förklaringar - om någon undrade sa jag bara nåt i stil med att jag inte riktigt var sugen eller att jag skulle iväg o frossa på kvällen eller nåt annat. Jag ville inte att alla skulle lägga sig i mina förehavanden. Sen efter sommaren märktes det ju tydligt på min kropp att jag gått ner och då blev jag mer öppen med det.
Det jag kan tycka är jobbigt nu är att folk (oftast typ svärmor eller liknande ändå närstående) säger saker i stil med "men ät du kaka, du har ju blivit så smal". Ja, jo... och det har jag ju inte blivit av sig själv bara utan det är faktiskt något jag jobbat med. Det är svårt att hitta både bra svar och sätt att ta sig ur att behöva äta då. Jag vill gärna lägga mina "onyttiga" kalorier på det jag själv längtar efter och inte det jag just då råkar bli påprackad... Hur gör ni?
Peppkramar
Bra sagt "isodiet"! =D
Denna tråd ser jag som en extra bonus till vårt långsiktiga arbete att gå ner i vikt och sedan hålla den. ABSOLUT INGET MÅSTE!!! Vi behöver inte skriva i denna tråd men vi får om vi vill! =P Och denna tråd innebär ju inte heller att vi slutar upp med andra aktiviteter; skriva i blogg m.m. =D
Jag har som mitt stora intresse i livet förutom min familj, vänner, och juridiken; min hälsa. Det är som du skriver "isodiet" att det är kul att skriva till andra med samma intresse och samtala om hälsa! =D
"annche" jag känner SÅ igen mig i det du skriver! Jag har varit i samma situation många gånger tidigare; för jag har nått min målvikt MÅNGA gånger tidigare! och det blir alltid de där situationerna att behöva tackla... men jag måste bara säga att DU ÄR GRYM! jag tror på ditt sätt att hantera situationen; skit i andras förmaningar; du ska köra på det som känns rätt inom dig! Men jag vet det kan kännas skitjobbigt ibland men det är därför vi har denna tråd; visst tjejer?? ;D
annche, jättebra jobbat, kul att du har nått din målvikt,. Har du någon strategi på hur du långsiktigt ska hålla vikten. De gånger som jag har gått ner i vikt så har jag hållt vikten i kanske i 6 månader men sedan så har jag sakta gått upp igen. Inte nog med det jag har slutat väga mig som om det skulle hjälpa. Jag inser att den dagen som jag når mitt mål så måste jag ha en låååångsiktig plan.
Jag känner igen mig själv i "svärmorstrugningen" som du beskriver.
Efter middagen dyker det upp typ 5 olika bakverk och jag vill inte ha något av dem. Jag brukar säga "Jag har ätit alldeles för mycket av den goda maten och är så mätt. Bakverken ser jättegoda ut men jag orkar inte." Om trugningen inte tar slut så brukar jag ta en tsk och smaka. Det har också hänt att jag har "fått med mig" en doggybag som har hamnat i soporna när jag har kommit hem. Jag tycker att alla sätt är bra sätt så länge man inte gör något som man inte själv vill eller inte sårar någon annan.
Kram!
anny, jag har insett att det kommer att bli en utmaning för det är lätt att falla tillbaka i gamla vanor. Alldeles för lätt. Men du har nått målvikt många gånger alltså? Vad är det som händer när du väl är där? Tar annat över fokus?
isodiet, jag har tänkt att jag ska försöka äta likadant nu när jag nått målvikten som jag har gjort innan. Alltså ganska små portioner mat, sallad till varje lunch/middag för att "fylla ut" så att både ögat och magen får sitt, och regelbundna måltider med mellanmål. Sen har jag tänkt fortsätta med någon form av "ätardag" eller i alla fall lite mer tillåtande på helgen - jag inser att jag är en person som inte kan ha förbud mot vissa grejer för då är det det enda jag tänker på. Men det hela ska fortfarande ske med någon form av måtta. Det ska väl försöka bli nån form av ledord hade jag tänkt - måtta! :-)
Bra tips att hänvisa till den jättegoda maten som svärmor bjudit på. Det ska jag testa nästa gång så får vi se om det hjälper. Jag föredrar också att få doggybag så att jag kan slänga det jag inte vill ha, även om det ger mig dåligt samvete att slänga det som någon har bakat. Men jag har nån gång hört att sophinken är en bättre papperskorg än vad min mage är. Och så försöker jag tänka - vill jag inte ha det egentligen så är det väl bättre att slänga det än att äta det bara för att det inte ska förfaras.
Tack Anny för idén till tråden. Med den kommer jag känna mig mycket mer motiverad och inspirerad att fortsätta. Jag har, som annche skriver ovan, inte heller berättat för någon om mitt tänk om att gå ner i vikt. Så därför känns det väldigt bra att ha er med era peppningar och tips. och att ha några som förstår vad man menar. Inte som min pojkvän som håller för öronen så fort jag nämner ordet vikt. Tack tack. Nu kör vi-viktminskning nästa!!
Annche: Jag har under mina tonår vägt enligt min målvikt men stundtals kunde jag gå upp i vikt. Jag tror att jag lättare kunnat hålla min vikt då jag kommit in i en positiv speral och gjort som du gör; alltså blivit medveten om hur mkt jag äter; ätit mer sallad istället för en skopa mer ris el dylikt. Det är väl det det handlar om antar jag! Man kan inte fuska - för då kommer kilona krypande tillbaka tillslut ändå!
JAG MÅSTE BARA SÄGA att jag tycker det känns jättekul att ha er tjejer att ha som mina pepp-vikt-polare! ;D Jag håller med dig annileve; jag känner mig nu jättepeppad att tänka långsiktigt; växa in i varje vikt! =D