icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Hej hej!

Jag är en tjej på 29 år som tidigare varit aktiv här på matdagboken lite till och från. Senaste gången gick inte bra alls då jag bara upplevde att jag misslyckades och tröståt. Jag fick rådet då att sluta och försöka hitta lite balans. Jag har haft en underbar sommar och bl a gått från fästmö till fru :) och nu känner jag verkligen att jag vill satsa fullt ut för att nå mina mål för att kunna njuta av livet fullt ut!

Vad är då mitt mål? Väger idag ca 80 och vill väga 70 innan jag fyller 30 i mars 2012.

Jag har tänkt skriva i bloggen för att hålla målet i fokus och ser fram emot att utbyta erfarenheter och tankar med övriga både där och i forumet!
29 januari 2011 09:05
3

Än så länge bra

God morgon, efter att åter igen ha trillat dit och hetsätit tills jag mår skit så bestämde jag mig för att så här vill jag inte ha det längre. Jag vill kunna njuta av livet [FET]nu[/FET] och inte hela tiden tänka att det blir bättre [FET]sen[/FET] när jag har gått ner i vikt. JAg har en [FET]helt underbar[/FET] pojkvän som blir min man i juli och en son på 9 månader som jag [FET]älskar över allt annat[/FET]! År 2000 vägde jag 114 kg till mina 178 cm och idag ca 80 kg. Att gå ner ca 35 kg är jag riktigt stolt över! Så varför mår jag inte bra och är nöjd? Det känns som om jag nått 90 % av mitt mål. JAg vill ner till 70 kg (helst till bröllopet i juli)men periodvis känns det omöjligt. JAg sätter mig själv på dieter som jag vet är [FET]ohållbara[/FET] och som slutar i [FET]hetsätning[/FET] och att jag mår skit. Ny strikt diet, återigen hetätning och så håller det på. Det funkar inte! Jag vill njuta av min familj och inte hela tiden ha fullt upp med att tänka [KURSIV]"ser jag tjock ut", "det borde jag inte äta"[/KURSIV] osv. Så nu har jag bestämt mig för jag kan inte hålla på som jag gjort. Prio 1 är att må bra och få ett sunt förhållande till vikt och mat. Men jag vill även ha som mål att nå ner till min 70 kg men inte genom nutrilett och dåligt samvete utan genom att äta måttligt av allt. [FET][KURSIV]Inga förbud = inget dåligt samvete? Vad [/FET]tror ni?[/KURSIV]

Kommentarer

  • 29 januari 2011 09:11
    Men du, 80kg å du är 178 det är ju inte rent galet. Jag är inte en förespråkare av dieter däremot tror jag på ngn form av motion och ett kcali-underskott... då finns inga förbud utan bara ett beräknande på sin kcal-budget! PEPP till dig!
  • 29 januari 2011 09:24
    Håller med ovanstående! För mig funkar sällan dessa dieter men att föra dagbok och hålla koll på kcal funkar desto bättre :) Jag märker vad jag kan äta utan att det ska sticka iväg och jag väljer sånt jag vill ha och som jag blir mätt av men kan även unna mig lite gott också. Vi fungerar ju oftast så att det vi inte får äta eller göra det går vi och tänker på hela tiden och då faller vi lätt för det. Mitt motto är istället att jag får men jag väljer att inte...och det funkar bäst för mig :) Peppkram!!
  • 29 januari 2011 09:50
    sasssyy
    jag håller med ovanstående OXÅ men du har ju varit SÅ JÄVLA duktig så här långt.. varför gräma sig över det du INTE lyckats med (ännu), tillåt dig att njuta över dina framsteg. Du är ju helt fantastisk, du har lyckats med det som tiotusentals människor kämpar med men INTE lyckas. Tio kilo till fram till juli?? MMMmmm det tror jag absolut är en möjlighet och du njuter av varje litet framsteg och blir det bakslag får du ta dig en funderare vad det är som gjorde att du "tillät" dig själv att tappa taget. Ofta är det något som utlöser ett frosseri, en känsla eller en händelse och då kanske det är bättre att man försöker lära sig tygla den känslan istället förjust frosseriet.

Logga in för att skriva en kommentar.