Är det bara jag eller känner ni igen er?
Kommentarer
-
Ja jag minns väldigt väl när jag var 18 och sprang på krogen. Varje gång jag gick på muggen och såg mig i spegeln så var jag vackrare än gången innan ;) Nu för tiden upplever jag mig som fulare ju längre kvällen går, kanske för att jag inte dricker särskilt mycket eller ofta och bara ser tröttare ut för varje toabesök :)
-
Du kan då få en till att börja fundera, nu kan jag inte glo mig i spegeln på en vecka. Jag som trodde jag hade en bra dag, sen fick jag syn på mig själv i fönsterrutan framför datan....attans skit! Måste jag ju byta plats så jag har fönstret i ryggen. Tur man inte har ögon i nacken, räcker att man känner valkarna i ryggen. Hoppas jag har en bra dag i helgen, hoppas jag du också får. Då ska vi känna oss som modeller:) (Efter ett par glas vin, kanske)
-
Asja: hoppas vinet ska smaka,det kan behövas nu på höstkanten. Tänkte på det här med bilder i huvudet som sällan matchar. Känns ibland som om man har bilden kvar av den bättre tiden i ens liv, utseend mässigt. Helst då efter ett par glas vin, kanske vill hjärnan trösta oss, och det går ju bra tills man springer på en spegel, helst då helfigurs spegel. Tänk vad man kan bli golvad då.
-
Ja det är nog den rätta taktiken, att ta det med en klackspark. Fast ibland är det förbenat svårt!
-
Det om något visar ju hur mkt som sitter i huvudet. Har samma problem själv och säkert väldigt många med os :) svårt att veta hur man får bort det då man ser det som hjärnan säger att man ser... Kanske om det känns falskt att säga hur fin du är, så tänk ist på hur otroligt duktig du är som tagit tag i ditt liv och gått ner i vikt. Du är ju på väg till den kropp som du vill ha, och det om något är ju en bedrift! :)
-
Intressant, jag tror de flesta människor har dagar när man utan synbar anledning känner sig fet. För ett tag sedan frågade jag faktiskt killarna på jobbet om detta, och alla kände igen sig. Blev en bra diskussion om vad som kan utlösa det, det händer nån liten sak, nåt tråkigt eller så råkar man bara se sig själv i spegeln ur en ofördelaktig vinkel, får syn på ett gammalt klädesplagg som inte längre passar eller känner av ett fettveck, så kommer känslan. Det går inte att resonera bort den med logik, man vet att man självklart inte är ett dugg större än igår eller ens för en stund sen, ändå ligger den kvar och maler. Tyvärr var det ingen som hade nån bättre lösning på hur man tar sig ur den, fokusera på något annat så man glömmer bort det, var det bästa vi kom på...
-
[KURSIV][/KURSIV] När ja gick ner 25 kilo så kände jag mig fortfarande tjock ( dom försvann på 3 månader) Det är nog sant som du säger, oavsätt hur lång tid viktnedgången tar så har man fortfarande "sitt feta jag" i huvudet. Jag kan än idag känna mig som 90 kilo fast jag är 25 kilo lättare, när ja tittar mig i spegeln vissa dagar ser jag mig som smällfet och vissa dagar så tänker jag "shit vilken snygging jag är" Jag tror att om man har varit kraftig ett längre tag så är det ett inlärt betende att tycka att man är tjock och stor, det är vad man har sätt och vad man har vetat. Och när man inte längre är tjock måste man bryta dedär mönstret, men inlärda saker är väldigt svåra att bryta! kram på dig!
-
Tack för era intressanta funderingar kring detta! Skönt att se att det inte bara är jag som har det så här ;)Jag har alltid undrar hur anorektiker kan se en fet människa i spegeln fast de är magra som pinnar, men sätter man detta i perspektiv till mitt/vårt eget dilemma så verkar det inte så konstigt ändå.
-
Oj oj, det var ju inte meningen att sabba din dag, Mita :o Jag ska nog undvika spegeln jag med, så slipper jag se mitt av skam rodnande ansikte ;) Makens vinsats blev provsmakad och godkänd idag, så några glas vin blir det nog (absolut) till helgen :)
-
Ja fast dessa provrum är ju ibland belysta så att man ser smalare ut än annars. Vinklingen av speglarna måste vara sneda också :) bara på vissa ställen och då kommer man hem överlycklig bara för att inse att man egentligen ser ut som en flodhäst i de :)
-
SaraElsa, eller hur! man ser helt ok ut i provrummet, sen kommer man hem och bara... blä :( plagget åker längst in i garderoben. Asja, har inte varit ren anorektiker, men när jag vägde runt 45 kg trodde jag inte att jag var fet, problemet då var att jag fokuserade på en massa detaljer och såg aldrig helheten. allt jag såg i spegeln var mina stora lår och de benknotor som inte stack ut lika mycket som jag ville. när folk sa att jag var för smal var jag lika insnöad och tänkte saker som att de nog inte förstår att mina jeans är tighta och därför tror att låren är smalare än de är. psyket kan verkligen ställa till det...
-
Ja, det är något som gått fel. Förstår inte att kroppen måste motsäga sig allt som min hjärna funderar ut. Tycker jag har bra ideér om hur kroppen ska se ut:/ Tänkte på det där med toa besöken, de blir bara fler o fler ju äldre man blir, kanske därför man hinner notera hur man ser ut. Funderar starkt på kateter vid nästa besök på krogen:)
-
Eller en påse att trä över huvudet när man passerar speglar... Kan ju även vara bra att ha vid dåliga hårdagar, utsmetad mascara eller allmän tjurighet.
Logga in för att skriva en kommentar.