icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search

Asjas blogg

366266
Gastic bypass 4/10 2016
26 juli 2012 20:53
5

Den vilda jakten på hunden!

Dagen började så fint. Tog en halvmils promenad tillsammans med drevern och en ljudbok och njöt av morgonen. Sedan blev det lunch hos svärmor och jag överåt icke, känner mig nöjd med mig själv och beslutar mig för att storstäda köket. Skura kakel, diska den lilla aluminiumhyllan där diskmedlet står och röja undan allt onödigt som av någon anledning hopat sig på diverse märkliga platser (eller har alla en burk muttrar på arbetsbänken?) och torka, torka, torka. Dagen övergår i eftermiddag, jag hänger en tvätt och tänker sätta mig med stickningen. Samtidigt som rumpan min landar i soffan skriker dottern, som står i poolen, "Chester rymmer!" Maken, som står brevid och mekar båtmotor kastar sig efter Chester men hinner inte fram. Hunden, som måste ha råttblod i sig, trycker sig under grinden och sätter av efter hjortarna på gärdet. Skallet är glatt och öronen totalt avstängda. Jakten har börjat. Ett vilt cruisande med bil utbryter nu hemma hos denna familj. Drevern måste infångas och det å det snaraste. Bästa sättet är att snabbt ta bilen och genskjuta drevet, eller åtminstone se vart det tar vägen. Drevern och hjortarna avlägsnar sig med hisnande fart. Vi hör honom skälla och jagar vidare. Efter någon timmes jagande tystnar hunden. Inte ett ljud på en timmes tid, trots ropande, lockande och letande. Bensinen i min bil är snart slut, makens diesel likaså. "Han är död" säger maken "han har drunknat i ån eller spetsats på en vass pinne eller fått hjärtsnörp" Man kan ju onekligen tro att detta är fallet eftersom det är så tyst. Han driver aldrig tyst och brukar meddela sig när han slutat driva. Men nu är det tyst. En liten röst i mitt huvud säger att jag ska leta vid dammen i skogen. Jag åker dit på de nästsista bensindropparna. Här är det aldrig någon som går förutom hjortarna. Det går viltstigar överallt. Gräs och sly och omkullfallna träd överallt. Det liknar mer en vietnamesisk djungel än en svensk snårskog. Gräset når mig till hakan, marken är gropig och hal. Jag slår på gps:en på telefonen innan jag beger mig in i djungeln så jag åtminstone ska hitta ut igen. En machete fattas och en djungelhatt. Alla svenska stickande insekter finns just här och de hugger glatt in på denna delikatess som människoblod verkar vara. Fyra djupa diken hoppar jag över, stövlarna sjunker djupt ner i leran. Jag ropar och lyssnar, inte ett ljud. Efter någon kilometers vandring in i detta snåriga helvete knakar det plötsligt till bakom mig. Det är en lerig och dödstrött drever! Vilken lycka! Min älskade lilla gose-snutt! Så lite trodde jag på att någonsin mer hitta honom att jag har glömt kopplet i bilen. Följdaktigen bär jag ut min vovve ur djungeln, hoppar över fyra diken med honom i famnen. Vid krondiket sätter sig ryggkotorna i svanken med ett ljudligt knak. Jag biter ihop och strävar vidare med min dyrbara last. Armarna värker av att bära 20 kg hund i oländig, hal terräng. Men vi kommer ut ur skogen och jag kan lasta in hunden i bilen och åka hem. Smutsig, smärtande, röd och flämtande men med min hund i tryggt förvar. Så kan lycka se ut. Men hur registerar man en kilometers hundbärande genom djungellik skog i träningsdagboken? Nu ska jag dricka upp mitt kaffe och ta upp den arma stickningen som ligger slängd i soffan. Om armarna fixar att sticka ikväll. De darrar fortfarande.

Kommentarer

  • 27 juli 2012 09:09
    Det är det värsta med jakthundar :)
  • 26 juli 2012 21:03
    FrkM
    Hm, vilket sammanträffande... idag var det bilkö pga en lös hund när vi skulle åka iväg på lunch. Frk M [LANK]http://padetrettio.blogg.se[/LANK]
  • 26 juli 2012 21:04
    mita0822
    Typiskt Drever, men du hade ju tur i oturen får man säga. Han kunde ju lika bra drivit långt som tusan. Är du säker på att du bor i Sverige? Det lät mer som en regnskog i Syd Amerika:)
  • 26 juli 2012 21:06
    gittan52
    Tur att det gick bra till slut! Du får se hundbärandet som bonusmotion :)
  • 26 juli 2012 22:00
    Hm, nej någon större väg var han aldrig uppe på, tack och lov! Jo men visst bor jag väl i Sverige? Jag tror det iallafall ;) Trött hund och trött matte, men lyckliga tillsammans!

Logga in för att skriva en kommentar.