Skammen att ha misslyckats

I början av året 2012 vägde jag 99,7 kg. Jag bestämde mig för att gå ner i vikt. Jag slet som ett djur, gled på en våg, misströstade och peppade, överskred egna begränsningar och satte mål som jag aldrig trott att jag skulle sätta. Från januari 2012 till oktober samma år gick jag ner ca 28 kg. Jag hade bara 7 kg kvar till mitt slutmål när jag tappade gnistan och bara gav upp. Jag vet inte hur det gick till eller varför, och jag vet att det HAR betydelse och att jag en dag kommer att bli tvungen att reda ut vad som hände men det får vänta lite till. [FET]På drygt ett år har jag gått upp nästan alltihop igen.[/FET] Jag skäms. Skäms för att jag är fet som en gris, för att jag inte har hållt vikten, för att jag har trillat dit på chips, godis och kakor igen. Skäms för att visa mig bland folk, skäms för att ta en promenad för jag flåsar så. Skäms i klädaffärer, i mataffärer och på restauranger. Det är dags nu. Igen. Att hitta nya vanor som fungerar och en form av motion som jag inte lägger av med. Jag börjar redan ladda, planera och fundera på hur jag ska gå till väga. Den första januari tänker jag starta om. Gå ner till de där magiska 65 kilona. Återfå konditionen, lusten, glädjen och slippa skämmas mera. Den här gången har jag tagit bilder på hur jag ser ut. Jag törs inte visa er dem ännu, jag vill ha något att jämföra med först. Jag ser grotesk ut, som en strandad val ungefär. Jag ska inte bara gå ner i vikt och börja med motion, jag ska arbeta med mig själv också. Jag tror att det var felet jag gjorde sist; jag drog ner på kalorierna och ökade motionen men jag jobbade inte med min självbild och mina motiv. Mitt beteende ändrades bara ytligt så länge det var intressant, när jag tappade lusten för att kämpa med vikten tog mitt gamla beteende och mina gamla vanor över igen. Jag måste jobba bort de onda vanorna och skaffa nya, befästa dessa och lära in på nytt. Verkligen jobba med mig själv. Jag ska klara det här. Jag vill inte vara fet, jag vill inte skämmas och jag vill inte välja kläder stora som tvåmannatält när det hänger schyssta tröjor i stl 42 i klädkammaren! Jag vill inte ha ont i kroppen, inte frysa om magen för att jackan inte går att knäppa och jag vill inte vagga fram som en övergödd anka. 2014 ska bli året då jag äntligen får kontroll på mitt matmissbruk!

15 januari 2014 20:15

Darkoism

Jag känner så väl igen mig i det du skriver. 2009 gick jag ner ca 25 kilo och mådde så himla bra. Sedan vid jul/nyår så kraschade allt och jag gick upp alltihop igen. Kämpar fortfarande med att få tillbaka samma glöd och hitta mig själv igen, men det är svårt :( Vågen har hoppas upp och ner, men är mer eller mindre exakt lika tjock som jag var i början av 2010, vilket känns fruktansvärt. Nu kämpar vi på, pepp pepp pepp!

Asjas blogg

Skammen att ha misslyckats

Kommentarer