Stukad idag

Vägde imorse 93,1 kg, så snart hoppas jag på att får se det stå 92,9 på vågen och därmed nå denna magiska 92 siffra. Vet inte varför just 92 är så speciellt, men den känns viktig. Snart där hoppas jag! Hade en skitkväll igår, maken och jag blev osams, men jag avstod tappert från att tröstäta, och det var bra. Ibland känns det som om vi är de enda vuxna i hela världen som blir så där riktigt osams så stickor och strån ryker. Suck. Känns inget vidare idag, faktiskt. Balansen måste återställas på något vis men det kan jag inte göra ensam. Det brukar reda upp sig så jag hoppas att det gör den idag med.

Kommentarer

22 januari 2012 09:49

FrkM

För mig är varje ny siffra viktig och en mindre seger så länge det går nedåt vill säga :) Låter som om du vunnit en stor seger genom att inte tröstäta! Bra gjort av dig. Det är ett enormt mentalt jobb att jobba bort ett beteende. Hoppas du och maken är vänner snart igen :) Men du är inte ensam lovar jag.
22 januari 2012 10:05

jaropi

Nix inte är du ensam i världen att ha det så,, jag tror inte många förhållanden har det så att det inte ryks ihop, min kar har tillome åkt till norge i förbannelse)) hoppas det ordnars sig o nu får en skön söndag
22 januari 2012 10:20

Asja

Vi tassar på lite känslig mark idag men det blir nog bra så småningom. Tack för er respons! Jo det var en enorm seger att inte tröstäta, det brukade vara mitt svar på allt möjligt skit som inträffade!
22 januari 2012 11:42

UllRika

Superbra att du inte tröstade dig med mat, se det som en milstolpe! Hade du fallit för det hade dagen idag känts så mycket tristare. Har ni provat att skriva brev till varandra? Vi har gjort det någon gång när vi verkligen rykt ihop coh det har varit riktigt bra. Man tänker efter bättre när man skriver. Vi bestämde att skriva vad som gick fel, vad ville vi egentligen, vad skulle vi velat att den andra gjort istället och hur vi ville ha det framöver. Sen på slutet hur vi ville att vi skulle bli vänner igen. Det fungerade, mannen är ingen författare direkt men jag fick ett riktigt fint brev faktiskt! Kram på dig!
22 januari 2012 12:10

Asja

UllRika: Vi har lyckats prata om vad som gick snett, som så ofta var det missförstånd och hett humör som gjorde hela bråket. Men det var en väldigt bra idé med brev, den ska jag komma ihåg!
22 januari 2012 17:43

Asja

Efter en liten middagslur, tur till skridskobanan med dottern och mutande med pizza (jag betalade för ovanlighetens skull) så är det nu okej på hemma fronten igen. Vart proppmätt på en halv pizza, jag som kunde klämma 1½ halv (!!) förr. Känns skönt!

Logga in för att skriva en kommentar.