9.
Satt under gårdagkvällen med en ytlig bekantskap på café och hon ojade sig högljutt över min viktnedgång; nöp sitt eget fläsk och undrade när hon någonsin ska förlora sitt överflöd. Jag blev less på gnället. Ojandet. Less på att min viktnedgång på något vis betraktas som en seger; en fantastisk vinst efter kampen. Subban får väl börja träna varje dag och sluta pressa i sig lösgodis till mellanmål - det finns inga ursäkter, och hon borde bara knipa käft och acceptera sin fetma eller ändra sina obscena matvanor. Ids verkligen inte lyssna på gnället, alls. Ids inte folk som håller på med Nutrilette. Ids inte alla dessa människor som söker genvägar; ids inte ursäkter och dieter.
Note to self; inte träffa den där bekantskapen igen alternativt träffa henne om någon månad när jag blivit än tunnare och be henne ta sin feta röv och dra åt helvete genom sitt hav av dåliga ursäkter. Vet inte hur många gånger hon upprepade: "Jag har ingen karaktäääär. Jag har ingen karaktäääär.." som om det har något med saken att göra. Herregud. Människor.
Kommentarer
-
Jag har också tänkt som du, många gånger. Trött på folk som klagar över sina kilon men inte gör något åt dem utan äter lösgodis som om det vore det enda som fanns att äta. Och sen tittar de på en och liksom "klagar" över att en har gått ner i vikt och inte dem? Jag har kämpat som fan med mina kilon, och det borde de där klagomänniskorna förstå att det får de också göra.
-
kaffe100: Att dricka shake frukost/middag känns ju å andra hand som ett jävligt ohållbart sätt att leva resten av sitt liv - det är dyrt och i mitt tycke ett snävt sätt att leva sitt kulinariska liv (varför ta bort något så gott som frukost och middag?). Jag skulle aldrig byta ut någo måltid mot shake, man måste kunna äta mat och ändå leva ett viktförlorande liv. Men visst, är glad att du gått ner 22kg på det, men sen undrar jag hur du ska leva resten av ditt liv - tillsammans med shakes?
-
Jag gillar sättet som du presenterar dina tankar på! Och jag håller med (men det var inte det viktigaste i att jag gillade ditt sätt att presentera det :-)). I många år sa jag apropå viktfrågan ungefär "jag är inte helt nöjd med hur jag ser ut, men eftersom jag inte gör något åt det så får jag väl ändå anse mig tillräckligt nöjd". Nu har jag orkat göra något åt det och är helt nöjd för första gången i mitt liv - skön känsla!
-
heja dig, gillar ditt sätt att skriva och hela din tankegång förresten - livet är kort, skala bort alla puckade relationer!!! min barndomsväninna väger över hundra kilo och gör inget annat än suckar över sin dåliga karaktär. hon sparar smalkläderna från tonåren i en låda och säger "vänta bara..". vänta på vad????
Logga in för att skriva en kommentar.