Jag gav upp

Jag orkade inte kämpa och bråka längre. Det var inte värt det. Han fick möblemanget som vi fått gemensamt i present. Vi sa att de ca 3000:- han betalat "privat" på vårt lån drar vi av på skulden till min pappa. Jag vill bara komma härifrån, jag vill bara ha råd att flytta och sen är jag nöjd. Jag vill kunna ha en bra relation och jag vet i mitt hjärta att jag gett honom mer än vad han borde ha. Men jag tänker fan gå ur detta som den bättre människan. Jag har varken hotat med att dra honom till rätten eller skrikit att han är fittig och bett honom hålla käften. Jag försöker ta det här som en vuxen människa. Vi skrev ett kontrakt igår och det känns bra. Det känns ju inte bra att ha "gett bort" det man har rätt till. Men det känns bra att slippa bråka. Det är inte värt de, jag värderar honom och våra 3 år för högt för att tjafsa om 3000:-. Synd bara att jag i allt detta har fått se vem han verkligen är. Jag har fått se vad han anser vara rättvist och hur han kan behandla någon. Jag visste ju att han kan kasta möbler sen den dagen han var så himla svartsjuk, men det har ju aldrig hänt sen dess. Och igår fick jag veta att han kan se mig i ögonen och skrika att jag är fittig och att jag ska hålla käften. Det är kanske inte så hårda ord för många, och han har ju aldrig slagit mig. Men det är hårda ord för mig. Speciellt när jag pratar lugnt och sansat med honom. Jag är glad att komma här ifrån och jag önskar att jag kunde blunda och vakna av att jag ska flytta. Jag vill ifrån den här människan som är så respektlös och har vart det så länge nu. Jag blir förbannad på mig själv när han behandlar mig såhär, för jag har accepterat mycket och jag har alltid vart en stark tjej. Jag har vart den som travat hem till folk och gjort slut om de behandlat mig illa. Jag har gjort det på lunchen i skolan, kommit tillbaka till skolan och gått hela dagen klart. Jag ska bli den där starka tjejen igen, jag ska veta vad jag vill, jag ska veta vad jag vill ha, vad jag kan och vem jag är. Vad jag tolererar och vad jag inte tolererar. Som nu, jag tolererar inte droger. Nästa kille ska inte ha med det att göra alls. Inte ens vilja ta någon gång per år. Jag har så svårt att se att det är mycket begärt att inte bryta mot lagen? Nej, nu ska jag snart iväg till skolan. Kommer bli sååå skönt att träffa folk igen.

Kommentarer

11 oktober 2012 23:59

Snuttan7

Du är värd så mkt bättre. Jag lämnade en man som visade sig ta droger bakom mun rygg o han vägrade dela den köpta lägenheten med mig o hade hemska utbrott när vi skulle få hjälp att reda ut hur vi skulle samsas om barnen o saker. Men han va så aggressiv att jag valde att släppa lägenheten o börja om ensam. Jag ångrar inget när jag ser tillbaka. Jag har hellre lugn i mitt liv än bråkar om pengar. Det är det inte värt. Skickar massa pepp o kramar. 🌺 Sandra
11 oktober 2012 08:36

lejonell

Du kommer att gå starkare ur det här. Bra att du kunde välja en utväg som gör att du snabbare kan lägga det bakom dig.
11 oktober 2012 08:39

AnnCatrine

Styrkekramar till dig! Stå på dig. Det är du värd:) En skilsmässa är alltid jobbig...vet hur det är och vilka hårda ord som kan fällas... Jag håller tummarna för en snabb lösning och att du kan flytta. Kramiz Ann-Catrine
11 oktober 2012 08:42

Anza

Stå på dig! Bra gjort. Det finns så många bra killar som inte drogar som du är värd!
11 oktober 2012 08:52

Jenka88

Tack fina ni! :D Detta kommer bli det absolut bästa för mig.
11 oktober 2012 10:14

Suzzi62

Bra att du tar dig ur detta förhållande det är inte bra med personer som drogar,och visst är du stark du tar dig ur nu och inte försent.Styrkekramar till dig!!!!
11 oktober 2012 10:53

CamillaQ

Sorgligt att separera men ibland nödvändigt. Lycka till & styrkekram till dig. Behåll ditt lugn!

Logga in för att skriva en kommentar.