Söndag, regn och en tomhet
Vi har pratat.. känns bättre.. men är fortfarande tom. Så mycket som jag tycker att han inte riktigt besvarar. Vi har varit tillsammans/gifta i många många år.. och jag kan inte acceptera att man slutar älska någon från en vecka till en annan.
Vet inte hur jag skall orka. Men jag tror att jag måste fokusera på mig och mina barns behov just nu. Kan inte och orkar inte försöka att "vinna tillbaks honom". Han måste komma på det själv. Ibland tror jag att vi alla måste få tid att tänka och reflektera. Och vad händer när man inte får det. Jo man tror sig veta vad man vill.. och det blir såååå fel. Man säger det så klumpigt och sårar många på vägen.
Jag föreslog familjeterapi.. eller rättare sagt par.. och han verkade inte helt främmande för det. Vi får se vad som händer.
Idag är det barnkalas. Mungiporna måste upp men själen känns tom...
Kommentarer
Logga in för att skriva en kommentar.
Ingen har kommenterat detta inlägget.