icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Jag har varit överviktig hela mitt liv.
Det är inte jättemycket egentligen. Tja, 10 kg är väl en del. Mullig har alltid varit ett sätt att beskriva mig.
Trots att jag är lång.
Trots att jag rör på mig.
Trots att jag är glutenintollerant... Jag vet hur det känns när doktorerna tittar på mig lite konstigt, när de inser att jag kollar om jag är glutenintollerant. Hur det säger att jag är väldigt "välnärd" för att vara det.
De som har glutenintollerans brukar nämligen vara väldigt smala pga att de tar upp så lite av allt gluten som kommer ner i våra tarmar.

Men jag fruktar inte.
Min mamma och jag har alltid kämpat lite tillsammans, och ju mer hon vill få en engagerad - tja, ju mer vill man ju streta emot. Hon är ju min mamma. Säger hon att jag borde låta bli att ta den där extra lilla portionen av potatisklyftor så är det klart att jag skall ha den, och njuta av den högljutt.

Men nu har jag flyttat ut och inser mer än någonsin hur viktigt det är att äta rätt och må bra.
Och inte bara det, utan att se bra ut. Jag är inte ett dugg ytlig. MEN jag vill se bra ut, för tycket JAG att jag ser bra ut, så MÅR jag bra. Och DET är som sagt det viktigaste.

Så alla ni där ute som känner som jag.
Kämpa på. För vi kan klara det!
22 maj 2012 10:34
1

SIFFRORNA HAR KASTATS OM!

Det är sant! Jag har gått ifrån 98 kg till 89!! Jag önskar såklart att det var mer, men va fan! Här skall vi vara nöjda och glada. Jag har passerat 90 och sjunkit under. Nu fortsätter vi bara neråt. Jag kommer nog inte nå mitt slutmål i tid tills jag åker hem ifrån London, men då fortsätter jag kämpa när jag kommer hem. Här skall firas! Frukost med jordgubbar, och sen blir det ut och spring ikväll! Nu kör vi!

Kommentarer

  • 22 maj 2012 10:55
    NoAngel
    Gud vad rolig läsning! Massvis med pepp till dig! :)

Logga in för att skriva en kommentar.