HEFFAKLUMP

Ja det känner jag mig verkligen som, inget nytt iof för när jag började min viktnedgång 2007 så började även känslan av att vara en heffaklump. Varför? Jo enkelt allt precis allt är sladdrigt, det var det inte innan. Nu ger allt som man sätter på sig valkar tycker jag, även något så enkelt som trosorna, en extra valk. Trosorna är inte för små, dom bara sjunker in i det sladdriga. Jag har accepterat mig själv som jag är och har en inställning (sedan tonåren då jag var ett vandrande muskelberg) "om du tycker jag är fet och ful så behöver du inte titta på mig" Det har jag även sagt till folk som man sett komma med menande blickar eller "tysta" komentarer. Men stolt och glad blir jag då dom gångerna jag stöter på bekanta ute på stan och dom ger en komplimanger för viktnedgång utan att dom vetat om att man har kämpat en del med det. Men stoltast och gladast det blir jag när min man berömer mig och man riktigt ser i hans ögon att han också är stolt över resultaten.. Jag träffar ju inte min man så ofta då han ränner omkring ute i världen för att ordna upp allt så han kan bosätta sig här i lugn och ro. När han kommer tillbaka denna gång så hoppas iaf jag på att få lite peppning ute i motionsspåret men jag ligger inte på långa vägar i hans klass, en rätt så vältränad f.d tävlingslöpare på 1500 och 5000m. Själv så är jag stolt över mina resultat även en del motgångar och några kilon tillbaka, som mestadels beror på skador och inflammationer samt perioder av mera värk. För 18 mån sedan gicka jag med 2 st kryckor, 14 månader sen 1 krycka och mindre än 1 år sen ingen krycka. Nu ska jag ta mig en funderare på om det blir en vilodag eller en tur med cykeln eller en långpromenad, men har istort hela dagen på mig att fundera, tar och tvättar lite kläder så länge och sätter mig en stund med mitt avkopplande handarbete. Tjing!

Tassas blogg

HEFFAKLUMP

Kommentarer