icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Varför ska det vara så svårt att förändra sitt liv till det bättre och hitta en livsstil och en mathållning som man kan hålla och som gör att man mår bra till kropp och själ.

Svar: för att det sitter djupare än så, jag brukar säga att min övervikt sitter i mitt huvud och grundar sig i min uppväxt, dåligt självförtroende och självbild.

Jag var den 27 december på en ätstörningsklinik som heter vågen i Borås där jag också hoppas få lite hjälp och stöttning, ska till dietist på samma ställe den 10 januari efetr att ha fört matdagbok i 4 dagar som hon ska räkna ut.

Jag har även en fristående blogg där jag skriver om mitt liv och givetvis kommer det inlägg om förändringen i mitt liv och min viktnedgång, du kan följa mig här: http://mariagiese.blogspot.se
2 januari 2013 10:08
4

Det har gått ett år sedan sist

[KURSIV]Hej igen matdagboken Det har gått nästan ett år sedan jag sist var aktiv på denna sidan. Nu är jag åter tillbaka efter ett år som varit rejält tufft. Jag började ju i skolan som tog all min enegi, jag drabbades av panikångest attacker samt generaliserad ångest något jag haft stora problem med men nu kan hantera på ett annat sätt, ångest drabbas vi alla av i olika stora doser det är ju kroppens varnings system. Som inte det var nog har jag och min sambo gått igenom 2 stycken barnlöshetsutredningar för att få reda på att chanserna för mig att bli gravid på naturlig väg är rätt minimala och andra lösningar på det problemet ej aktuella, som IVF eller hormonbehandlingar. Men det är en annan historia som jag inte tänker vidarutveckla här, men den har givitvis bidragit till att jag inte mår bra, något som givetvis nu visar sig på vågen. Att jag dessutom inte fått träna då jag haft 3 cm snett bäcken och två inflammationer i ryggen gör sitt till. Så idag efter julätande ställde jag mig på vågen och såg att den visade hela 110,7 till mina 164 cm korta kropp gör mig enorm ledsen. En anna del i hela denna historein är att jag lidit av en ätstörning sedan 16 års ålder, jag kan oftast inte sluta äta och ofta blir det fet mat för mat är ju så gott, det bästa som finns, jag lever för att äta och inte tvärtom, det är det jobbiga att det sitter i mitt huvud. jag vet att så och så ska jag äta men så tar känslorna över och jag dövar allt med mat. Det var den bistra sanningen, men nu är jag åter här ändå för att jag vill ha ändring, jag vill ha stöd, jag behöver ork och energi. Vill ni hjälpa mig? /Maria[/KURSIV]

Kommentarer

  • 2 januari 2013 11:51
    Vi finns här för dig! Du kanske borde skaffa hjälp av en expert med ditt beteende, hade själv liknande för några år sedan, kram och mycket pepp!
  • 4 januari 2013 10:09
    Lycka till!! Jag finns här. vi kan peppa varandra.
  • 4 januari 2013 10:26
    Ååå vad gullig du är, finns här för dig med att peppa och stötta
  • 2 januari 2013 13:44
    Ja precis, men stället jag ska tillbaka till "Vågen" är specialister på just ätstörningar både dom som äter för lite och för mycket.....Tack för peppningen

Logga in för att skriva en kommentar.