Vägledande ny bekräftelse: Mindre mat ökar hälsan.

[KURSIV][FET]Nya rön stöder rubrikens påstående. Magra djur lever längre. Människor får färre sjukdomsmarkerande proteiner i blodet. Fasta är en radikal genväg. Den kom och gick men kommer tillbaka - dess helande kraft är obestridlig[/FET][/KURSIV] I våras kom en ny rapport som stärker aningen att fasta har en positiv verkan på de friska cellernas motståndskraft samtidigt som tumörceller försvagas. Studien hade visserligen gjorts på möss och kan vara etiskt diskutabel. Den genomfördes av forskare i USA och Italien och omnämndes i SvD den 1 april. Möss med tumörer som utsattes för svält under två dagar klarade av mycket högre doser av vissa cellgifter och samtidigt minskade deras tumörer. De fastebehandlade mössen jämfördes med möss som fick en normal kost före cellgiftbehandlingen. Endast hälften av de möss som fick äta överlevde cellgifterna. Enligt den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift antas resultaten beror på att friska celler genom fasta (i SvD kallad svält) ”försätts i ett stressat stadium där de blir mer motståndskraftiga mot cellgifterna” Tumörcellerna reagerar däremot annorlunda och i vissa fall kunde forskarna se att dessa celler blev mer känsliga för gifterna. [KURSIV][FET]De nya rönen aktualiserar frågan om fasta som hälsomedel[/FET].[/KURSIV] När vi ännu för 20-40 år sedan hade våra många hälsohem med fasta på programmet kom fastan ordentligt i ljuset av flera anledningar. Den första var de oväntade tillfrisknanden som kunde iakttas med hjälp av fastekurer. En andra var att på hälsohemmen var det lätt att fasta, man hade kompisar och allt var på spår utan särskilda egna åtgärder. ([KURSIV][/KURSIV][FET]Jag var där)[/FET] Men det allra viktigaste var att man hade stöd av kunniga ledares entusiasm. Den främsta därvidlag och den mest kända för sina framgångar var Lilly Johansson på först Strandgården i Dalarna och senare på Föllingegården i Jämtland. Hos henne återvann många människor sin hälsa från de mest skilda sjukdomar med fasta som grundmetod. Vi hade också andra entusiasmerande hälsohemsledare som Alma Nissen, Else Richter, Arne Stålberg, Gerhard Johansson, Inga Ohrt och Karl-Otto Aly, som alla kunde rapportera samma positiva erfarenhet. I sitt starkaste rampljus kom fastan då Lennart Edrén 1954 genomförde sin unika marsch med elva gångare som gick från Göteborg till Stockholm på tio dar på bara vatten. Marschen visade att människan har mycket större livsmarginal än vi vanligen föreställer oss. Vi behöver inte gripas av panik om vi blir utan mat några veckor utan kan tvärtom må bättre av det. Tio år senare genomförde Lennart Edrén en lika lång och lyckad marsch, nu från Kalmar och med 19 deltagare. [FET][KURSIV]AGE/ALE, signalen om felaktig näring[/KURSIV][/FET] En förhöjd inflammationsnivå föregår varje utveckling av kronisk sjukdom, ibland med flera år. Vid Alzheimers sjukdom har nyligen rapporterats ett ökat inflammationsläge så långt före tydlig sjukdom som sex år. En avgörande faktor i denna inflammationsprocess är en ansamling i kroppens vävnader av abnorma proteiner som har helt andra egenskaper än de normala proteinerna. Dessa proteiner kallas förkortat AGE/ALE. AGE/ALE har även den dubbla ohälsoeffekten att de eliminerar antioxidanter. Orsak till denna AGE/ALE-inlagring är att vi äter industribehandlad mat. Nu är hälsohemmen mestadels borta och intresset för fasta har efterhand tunnats ut. [FET]Tyvärr säger jag![/FET][KURSIV]Det innebär dock inte att fastan själv har förlorat sin kraft[/KURSIV]. Redan vid en minskning av näringstillförseln med en tredjedel kan man iaktta positiva effekter En tidig men sedan länge förbisedd rapport som stöder detta kom från ett försök vid den statliga försöksgården Viad i Sörmland. Kor som under hela sin livstid fick leva på två tredjedelar av normal ranson levde längre än kor som fick rikligt med foder. Under sin livstid levererade de ”magra” korna något minde med mjölk per dag men, sammantaget under hela livstiden betydligt mer mjölk än de välnärda. Professor Stig Bengmark skrev i Näringsmedicinsk Tidskrift nyligen: ”När kalorirestriktion tillämpas på djur, dvs de får bara 2/3 av den föda de normalt äter ser man en dramatisk minskning av AGE /ALE* men än mer intressant. djuren lever nästan dubbelt så länge jämfört med dem som får äta fritt. Liknande organiserade studier på människa saknas av naturliga skäl. Dock när man jämförde individer som under mer än två år hade tillämpat kalorirestriktion fann man en betydande minskning av AGE/ALE i kroppen men också signifikant lägre nivåer i kroppsvätskorna av inflammationsmarkörer. Försökspersonerna uppvisade dessutom direkta hälsofördelar, t ex lägre blodtryck.” Enlig professor Bengmark har man också sett en positiv tendens vid reumatiska sjukdomar. Detta var en bekant effekt under hälsohemskurerna. Men fastan visade sig gynnsam vid en hel rad krämpor genom sin helhetsverkan. Att den skulle kunna vara gynnsam vid cancersjukdomar provades dock inte. De tendenser som nu har rapporterats ger dock stöd för att också detta kan vara fallet. ES.

9 maj 2013 08:36

lena64

intressant läsning! tack
9 maj 2013 10:19

Bgitta

Jag suger i mig alla positiva rön om fasta - jag är fast i periodisk fasta som ett naturligt inslag i mitt liv, visserligen bara i en vecka än, men så länge jag mår bra och tror på hälsoeffekterna kommer jag att fortsätta. Ha en bra helgtorsdag

Vivekas blogg

Vägledande ny bekräftelse: Mindre mat ökar hälsan.

Kommentarer