icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
35-årig kvinna som är beroende av kaffe och datorn och skulle aldrig överleva utan min mobil. Vet inte riktigt vad jag kommer i skriva i denna blogg, allt och inget antar jag :)
11 augusti 2011 07:07
5

Ens egen vilja att gå ned, rätt eller fel

Kom att tänka på att jag hade en diskussion med en bekant ang det här med vikt och viktnedgång och den egna viljan. Man läser så många bloggar här där folk förlorar kampen mot maten och frossar och äter som att det inte finns en morgondag, att man börjar äta när man har semester etc etc etc. Finns så många anledningar. Min bekant är en kvinna som är naturligt smal trots flera barn och kan äta det mesta utan att lägga på sig ett gram och är lyckligt smal. Hon anser att vi är svaga människor som inte kan stå emot att äta. Att det handlar bara om att bestämma sig. Vill man gå ned så kan man. Tanken är ju god. Vad anser ni? Jag har själv svårt att förstå att man tappar sitt mål pga en sådan sak som semester. Just semester borde ju inte få en att börja äta om man har bestämt sig eller har jag fel? Jag själv lider ju av ett sjukligt sockerberoende. Det finns ju där oavsett semester eller inte. Och för att bli av med det måste ju JAG bestämma mig att jag ska vinna. Vill jag så kan jag. Men varför förlorar så många människor kampen mot vikten då? Slöhet? Lathet? Inte tillräckligt motiverad? Eller är det så att det är så starkt rotat i oss att vi ska äta alla dessa saker att vi inte kan stå emot hur starkt vi än försöker? Är det som en drog?

Kommentarer

  • 11 augusti 2011 07:16
    Jag tror mer på din sista mening (efter att ha läst böcker som Hjärnkoll på maten och Matrevolutionen). Jag tycker folk är alldeles för snabba att klanka ner på sig själva (jag har ingen disciplin, jag måste vara HÅRD mot mig själv, jag måste SKÄRPA mig osv.), vilket inte känns ett dugg konstruktivt för självkänslan! Ätandet sitter inte bara i huvudet, hela kroppen är ju full av hormoner, signalsubstanser och komplicerade ämnesomsättningsprocesser som lägger sig i hur vi äter... Och att socker är en typisk drog som det är svårt att kämpa mot, verkar ju vetenskapen vara tämligen överens om vid det här laget?! Pepp på dig!!
  • 11 augusti 2011 08:07
    malan537
    Tror med att det är som en drog men ska man lyckas behövs en j-a massa vilja :-)
  • 11 augusti 2011 08:25
    MrsMoss
    Hjärnan är starkare än viljan. Jag tror inte det räcker med att bara vilja sluta..det är som du säger ..en drog. Och den värsta drogen. För knark, sprit etc kan du leva utan. Men mat måste du äta resten av ditt liv för att överleva. Det är som att låta en alkoholist gå till systemet, men han får bara drick 3 burkar öl...eller lägga upp en lina till knarkaren och säga att han får bara dra halva. Detta är samma sak som att leva med ett matberoende varje dag. Det är INTE lathet eller svag karraktär, det är ett missbruk. Visst kan man ge sig fan på det och lyckas, men folk måste förstå att man vill inte vara fet, man vill göra ngt åt det, men hjärnan är starkare än viljan!
  • 11 augusti 2011 08:31
    Vad kloka ni är! Just det där försökte jag säga till min bekant men jag lyckades nog inte så bra och jag tror knappast hon ändrade uppfattning heller
  • 11 augusti 2011 18:19
    MrsMoss: Klockrent! Jättebra skrivet!

Logga in för att skriva en kommentar.