1000:e besöket på min blogg
Jag (och gubben) har hamnat i en enorm matsvacka just nu. Det är inte klokt vad fort man hamnar i gamla spår bara för att man spårar ur någon enstaka gång. Det är väl därför de säger det kan ta 18 månader att bryta en vana. Det måste definitivt bli ändring för oss båda. Själv sitter jag här och känner mig som en uppblåst ballong i magen.
Det jag känner håller mig igång motionsmässigt är ju vattengympan, för den mår jag såå bra av. Har fortfarande inte fått hem den utlovade ortosen av sjukgymnasten, så jag kan börja med promenader.
Matmässigt börjar jag känna en begränsning i min LCHF. Ogillar allt som är knöligt, det här med att gå ut o spontanfika, äta ute osv.....folk får säga vad de vill, att man som kund har rätt att ställa krav för man är den som betalar, men jag är inte riktigt sån till naturen, sen reagerar magen direkt nuför tiden på mina kolhydratintag. Så känslig var jag aldrig förut, det är nog det jag känner är nackdelen med den här livsstilen......den begränsar mig och det gillar jag inte.
Kommentarer
-
Inte så roligt med begränsningar som man inte gillar. Det är lätt att spåra ur, men man får försöka hitta tillbaka så fort som möjligt. Ha det bra och kämpa på. Kram
Logga in för att skriva en kommentar.