Ångest!
Har inte varit här på några dagar och har inte brytt mig om vikten alls. Har inte mått så bra, psykiskt. Känt mig hängig, håglös och haft brist på enegri.
Sånt som kommer över mig ibland. Får så mkt ångest som sitter i både mage och bröst och som vägrar släppa. Kan ha dessa ångestkänslor i flera dagar i sträck 24/7. De lämnar mig inte ens på natten. Har inte kunnat sova på 3-4 dagar nu, känner mig helt slut dagtid.
Bara ligger och grubblar på allt som känns fel i livet och hur oerhört högt berget känns för att överkomma allting som jag skulle vilja ställa till rätta. Jag vet inte ens vart jag ska börja...som sagt, det är ett högt berg av saker...:(
Någon som känner igen sig med det här med ångest som kommer och går?
Har alltid varit en ångestladdad person så länge jag kan minnas...Jag vet inte varför jag har så svårt för att vara nöjd och glad helt enkelt. Tillfredsställt...känna mig till ro med tillvaron, slappna av...och bara må bra.
Men det är så svårt för mig. Jag grubblar jämt. Alltid är det något som inte stämmer eller får mig ned i en svacka.
Jag hatar det. Jag vet inte vad jag ska göra åt det. Träningen har dock hjälpt mig oerhört. Det är det absolut bästa botemedel mot depression och ångest. Även om jag mår dåligt till och från nu också så är det ingenting mot hur jag kände innan jag började motionera och äta bättre.
...Ja...ville bara skriva av mig lite :)
Jag hoppas ni har en bättre vecka!!
Kram till alla :)
Kommentarer
-
Jag är precis likadan...det är fruktansvärt och jag hoppas verkligen ångesten ska släppa för dig snarast.. Kram från mig.
-
Såna dagar kommer å går, jag har levt med ångest under min utmattning - det är ingen dans på rosor. Det svåra är att ta tag i vad som ångesten ligger i, tror att ångesten bör ha högre prioritet än matmeck. Inne först - ute sen -> har alla sagt till mig. Tror att det har ett nära samband. Imorgon är en annan dag, hoppas den är bättre å att du kan sova inatt! kramar
-
Känner väl igen mig, ångest är min ständige följeslagare. Det jag har lärt mig är att man ska acceptera ångesten (hur kul är det?) och leva livet som vanligt. Väldigt mycket enklare sagt än gjort...
-
Jag har haft ångestattacker i flera år. Något jag lärt mig är att försöka ta en dag i taget och låsa ute allt annat, jag brukar tänka för mig själv "det kommer alltid en ny dag" och det har hjälpt mig. Om det är något långvarigt(som pågår i flera dagar) så kan det hjälpa att sätta sig ner och systematiskt skriva ner allt man tycker att man måste göra och dela in dem i prioriteringsgrupper. Då får man lite perspektiv och kontrol över det hela. =)
Logga in för att skriva en kommentar.