Tränar du dig tjock?
Hittade en artikel med denna rubrik...Fick mig att hajja till och stanna upp för jag kände mig på sätt och vis träffad. Inte för att jag är tjock men för att jag tränar ganska mycket...Kanske lite för mycket och de sista månaderna så har det ändå inte gjort att jag gått ned i vikt.
Kanske är det fler som känner igen sig?
En kort sammanfattning av artikeln:
Har du ibland reflekterat över att vissa personer som tränar stenhårt ändå är lite mulliga och ibland lätt överviktiga? Många aerobicsinstruktörer hör till den gruppen, och en möjlighet är att de tränar sig tjocka. Kanske verkar det konstigt men alltför hård träning kan leda till överansträngning och i många fall överträning. Kroppen upplever detta tillstånd som kronisk stress och resultatet är att kortisolnivåerna stiger, vilket gynnar fettinlagring samtidigt som det knappast gynnar återhämtning. Kortisol är således ett fettinlagrande hormon som frisätts vid t.ex stress och lågt blodsocker. Lågt blodsocker får kroppen att spara på sina fettreserver eftersom den tolkar tillståndet som svält. Kortisol har även den funktionen att det påverkar kroppen att bryta ned muskelmassan. Även immunförsvaret sjunker. Den som har höga kortisolnivåer under en lång tid får ofta problem med minnet och koncentrationsförmågan, vilket är ett tecken på att även hjärnvävnad bryts ned. Allt detta kan givetsvis återhämtas men vid tillstånd som t.ex utbrändhet kan det ta flera år innan man återhämtar sig helt.
Förhöjda kortisolnivåer är faktiskt ett sätt att avslöja överträning. Mitt råd är att träna max tre till fyra gånger i veckan om det handlar om hård träning som höjer pulsen rejält under en längre stund. Promenader och mildare former av träning räknas inte i detta avseende och du kan mycket väl promenera fyra till fem gånger i veckan. Lagom mycket motion har faktiskt visat sig hämma stress på ett mycket effektivt sätt. Motionen gör att man hanterar stressiga situationer mycket bättre och har dessutom förmågan att förbättra nattsömnen. Om du vill hålla stressen under kontroll är därför en lagom mängd motion ett av de allra bästa verktygen. Varken för lite, eller för mycket!
Det som skrämde mig mest var det där med att hjärnvävnad bryts ned, det visste jag faktiskt inte sedan innan. Jag upplever att jag har extremt dåligt minne och har svårt att koncentrera mig. Har ibland nästan trott att jag kanske lider av adhd eller något liknande. Förmodligen har jag extremt höga kortisol nivåer i kroppen eftersom jag både övertränar och sover väldigt dåligt. Dessutom har jag varit deprimerad en tid och har konstant ångest vilket också skapar en del stress för kroppen.
Detta kan ju vara förklaringen till att jag inte går ned i vikt i den takt som jag tycker att jag kanske borde ha gjort...
Nu fick jag en liten tankeställare minst sagt...
Kommentarer
-
Intressant. Har du länken så kan man läsa hela artikeln?
-
Intressant, vad hette artikeln och var kan jag hitta den? Vill läsa i egenskap av tidigare utmattad... //L
-
Lite halvt off-topic men du nämnde depressioner.. Jag har varit deprimerad sedan jag var 13 år och haft panikångest. När jag var 16-18 eskalerade det kraftigt och även om jag nu har återhämtat mig rätt bra så har jag fortfarande extremt dåligt minne, speciellt vad gäller detaljer. Det gäller att ta hand om sig själv!
Logga in för att skriva en kommentar.